Kungen och nolltaxan
Sitter på tåget hem från Stockholm. Har varit där för att prata med Naturvårdsverket om en forskningsansökan, intervjua en potentiell anställd och lite andra möten. I går kväll besökte hustrun (som också har möten i Stockholm) och jag, några goda vänner i Sollentuna. Dag, som är författare, har just kommit ut med en deckare, och en bok som heter ”Skydda ditt barn på internet”. Dag är en duktig berättare och underhöll oss med en intressant historia om när han presenterade boken för kungen, drottningen, Madelaine och hovets anställda.
Den historien skall jag inte berätta här. Istället skall jag ta upp en fråga som jag skrivit om tidigare (vilket ämne har jag inte skrivit om tidigare?) nämligen nolltaxa. Förra gången jag skrev om detta, i okt 2007, blev det en rejäl kommentarsflod – få se hur det blir nu.
Jag fick för en stund sedan ett intressant mail ifrån Mats Améen på Skånetrafiken där han räknat på nolltaxa – efter att Ung Vänster delat ut flygblad på Hässleholms station om detta. Så här skriver Mats:
Nolltaxans konsekvenser
”Skånetrafikens omsättning på nästan 3 miljarder kr finansieras i nuläget till knappt 2 miljarder kr av biljettintäkter och knappt 1 mrd kr i skattebidrag från Region Skåne. Nolltaxa innebär att resandet ökar (i första hand blir det tidigare cyklister och kollektivtrafikresenärer, som reser mer).
En priselasticitet på -0,4 ger ca 40 % fler resenärer. Alltså dagens 120 miljoner resor blir 170 miljoner (=+50 milj resor). För att ta hand om detta ökade resande behöver vi öka kapaciteten, särskilt under rusningstid. Antag att produktionskostnaderna behöver ökas med 20 %. Det innebär ett ökat skattebidrag på dels 2 mrd kr för att täcka intäktsbortfallet, dels drygt ½ mrd kr för att öka trafikproduktionen. Skattebidraget till kollektivtrafiken ökar alltså från knappt 1 mrd kr till 3½ mrd kr(= -2½ mrd kr).
Hur kan Skånetrafiken då bäst använda ytterligare 2½ mrd i skattebidrag?
I nästa räkneexempel antar vi att Skånetrafiken fritt får disponera 2½ mrd kr i ytterligare skattebidrag, alltså lika mycket som nolltaxa skulle kosta. För att maximera nyttan satsar vi pengarna i starka stråk i hela Skåne. Antag att marginalkostnadstäckningen för satsningarna är ungefär samma som genomsnittet i dagens skånska kollektivtrafik, d v s lite drygt 60 % (förmodligen lågt räknat). Då kan vi öka produktionskostnaderna från 3 till 10 mrd kr, alltså med 7 mrd kr (turutbudshöjningar och kvaltitetshöjningar). Med en turutbudselasticitet på -0,4 får vi då dubbelt så många resor, alltså dagens 120 miljoner resor ökar till 240 miljoner (=+120 milj resor).
Slutsats
Om Region Skåne till äventyrs skulle ha 2½ mrd kr extra att satsa på kollektivtrafiken så kan vi få ut mer än dubbelt så stor resandeökning om pengarna satsas på kvalitets- och turutbudsförbättringar jämfört med om de satsas på 0-taxa.”
Visst är det bestickande – och det stämmer också med alla tidigare erfarenheter från platser där man provat. Frågan är alltså hur man bäst använder 2,5 miljarder av statens pengar om man vill att så många som möjligt skall resa kollektivt. Och då ger alltså en kvalitetsökning mycket bättre resultat än nolltaxa. Nolltaxa ger bara färre cyklister.
Länk:
Tidigare inlägg om nolltaxa
Skydda ditt barn på internet
Som bussförare skulle jag tycka att det vore bra. Om det är gratis att åka skulle man få färre klagomål eftersom få kan med att klaga på gratis service. En stor del av tiden idag går åt till att sälja och kontrollera biljetter. Genom nolltaxa skulle vi som förare dock kunna ägna mer åt det vi är anställda för (köra bussen) Restiden skulle kortas ner och många av våra övriga problem skulle försvinna.
Tar jag av mig bussförarglasögonen är jag dock emot nolltaxa. Främst därför att jag anser att människor skall vara medvetna om att resor kostar pengar och sliter på miljön. En bussresa är trots allt sämre för miljön än att inte resa alls. Om man vet att resor kostar pengar blir man troligtvis även bättre på att planera sina resor, åtminstone efter dom ekonomiska kostnaderna.
Verkar vara felräknat i ”Hur kan Skånetrafiken då bäst använda ytterligare 2½ mrd i skattebidrag?”
Med dubbelt så många resor får man 2*2=4 miljarder i biljettintäkt. Lägger man då till 3,5 i skattebidrag blir det sammanlagt 7.5 miljarder man kan använda till produktionskostnader, inte 10 som texten påstår.
J Torben Staehr