Vad skall vi med samhället till?
När jag gick i skolan tyckte jag alltid att samhällskunskap var tråkigt.Förstod aldrig varför man skulle läsa det – samhället fanns ju liksom bara där. Inte mycket orda om. Jag tyckte bättre om matte, fysik och till och med biologi. Saker som behövde sin förklaring.
Idag har jag insett att man inte kan ta samhället för givet. Jag har alltid trott att vi har samhället för att det är smartare att ordna vissa saker gemensamt. Skolor, vägar, torg och operahus gör sig liksom bäst om vi delar på dem. Blir ganska opraktiskt att ha var sin väg, eller en egen skola.
Men ibland känns det som om om vi håller på att mista detta gemensamma. ”Det finns inget samhälle” lär Thatcher ha sagt. Tron på att marknaden i alla lägen skall prestera bättre än gemensamt ordnade aktiviteter är stark.
Men frågan är hur länge detta kommer att vara den förhärskande synen. Nedrustningen av det gemensamma håller på att bli ett problem för de stora utmaningar vi har framför oss. Klimat, miljö och energi är frågor som kräver gemensamma ansträngningar för sin lösning. Vad du och jag kan göra lokalt räcker liksom inte till för att lösa problemen. Det krävs breda gemensamma, regionala, nationella och globala lösningar.
Och dessutom är mångfald bättre än enfald. Tillsammans är man mindre ensam. Att tillhöra en gemenskap, ett samhälle och ett sammanhang är viktigt oavsett hur många teppanyakihällar vi skruvar in i våra designade kök.
Hej!
denna kommentar gäller inte ditt inlägg här.
Läste vår lokala tidning ”Skaraborgs läns allehanda” i lördags 29 jan. En forskare Johan Anselmsson från Lunds universitet uttalade sig om hur vi ska stoppa ”centrumdöden”. Hans recept är att återigen släppa in biltrafiken i stadskärnan. Ha stora öppna ytor som p-platser( inga p-garage- folk har garage skräck). Allt för att ta upp konkurrensen med externa köpcentrum.
jag har inte kunskap om detta (följer bara din blogg pga stort samhälls/miljöintresse) . men mina funderingar går i följande riktningar:
-var inte en av anledningarna till att man tog bort bilarna från centrum just för att de förstörde centrumkärnan bla är de utrymmeskrävande , (tänk rivningshysterin som skedde för att släppa in bilen i stan) luftförstörande m.m.
-I de externa centrum går man ju ändå ofta i en lång gata (låt vara inomhus) så varför inte gå i den vackra staden som kanske finns kvar?
– kommer verkligen biltrafiken minska om folk tar bilen och åker från affär till affär i centrum istället för att åka till det externa centrat ?
– är biltillgänglighet det enda som får butiken att överleva? Finns det inte andra faktorer som gör att man handlar på en viss affär?
– Måste man ha tex ”Biltema” på externa centrum? Folk handlar ju ändå bara prylar du mer eller mindre kan stoppa i fickan.
-i dagens e-handelsvärld så borde man istället satsa på showrooms på stan där man man njuta av varorna och sen beställer man de man vill ha i kassan och får de hemlevererade dagen efter. Du slipper bära massa kassar och affärerna behöver inte ha så stora lager vid varje butik. Alltså fler butiker på mindre yta – ger bättre överblick.
vore kul att höra vad du har för åsikter om forskarens recept på levande centrum.
mvh/manne
Detta inlägg handlar däremot om ämnet.
Jo, hela detta tema behöver knytas samman. Vad bör vara allmänning och vad bör vara privat. Och framför allt – det är inte självklart att något är allmänning för att det är ägt av stat och kommun, och vice versa.
Staden är den kanske mest komplicerade allmänning vi har. Den har konsekvent slagits sönder inte bara under nyliberalismens destruktiva årtionden utan kanske ännu mer under keynesianismens. Det var under keynesianismens formellt så allmänningsvänliga årtionden som staden förvandlades till enklaver för boende, arbete och service. ”Särhällen” istället för samhälle, som Jerker Söderlind har uttryckt det.
Vilket har skapat så många av de problem som du Christer brottas med.
Det här är en mycket aktuell fråga, särskilt i ”omvandlingsområden”, gamla sommarstugeområden med enskilt huvudmannaskap på gator. Vad händer när man vill exploatera området till fler, ska man behålla det systemet eller är det bättre med kommunalt huvudmannaskap. Det finns många exempel, och att bara titta på vilken ”färg” styrande i kommunen har ger heller inget entydigt svar. Finns blå kommuner som har huvudmannaskapet för allt, medan det finns röda som har otroligt små delar.