Fler körfält är bortkastade pengar och går mot miljömålen, och behövs kanske inte post corona

Så har regeringen gett klartecken till att E22 genom Lund får byggas om till sex körfält. Plus en ny anslutning mot Ideon. Trafikverkets vägplan överklagades av Naturskyddsföreningen och ett antal grannar till motorvägen, men har nu fått klartecken.

Det känns tråkigt att se att regeringen fattar ett så felaktigt beslut, som går i riktning mot både lagar och mål. Och med de förändringar i resandet som covid-19 förväntas ge blir beslutet än mer märkligt.

Sedan över 30 år har forskning visat att ökad vägkapacitet ökar trafiken, sk inducerad trafik. Det tar mellan 1,5 till 5 år, och sedan är man tillbaka på samma trängselnivå igen. Detta betyder alltså att utsläppen ökar, men trängseln består.

Vi har en klimatlag, med mål om nollutsläpp 2045. Och utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Om det skall lyckas måste alla åtgärder inom transportsystemet gå i denna riktning. Och att då som regeringen säger i sitt beslut att ”detta innebär dock inte att varje enskild åtgärd som vidtas i transportsystemet måste bidra till att uppfylla klimatmålet”, gör det omöjligt att nå de mål man satt upp.

Detta problem, att inte varje åtgärd går i riktning mot målen, är det som i årtionden hindrat oss från att dem. Att fortsätt använda detta synsätt gör att vi aldrig kommer att nå målet för 2030.

Men om det är trängsel, måste vi väl öka kapaciteten? Vi kan väl inte bara låta det vara? Nej, men Trafikverket skall arbeta efter den sk fyrstegsprincipen. Den innebär att innan man börjar diskutera utbyggnad av kapacitet skall man först testa steg 1 och 2 som handlar om åtgärder som kan påverka behovet av transporter, och göra dem effektivare.

I dessa steg finns många åtgärder som ger effekt på trängseln på E22. Att sänka hastigheten generellt, och mer vid trängsel, ger enligt forskning ökad framkomlighet. Omkörningsförbud för lastbilar är ett annat sätt att öka kapaciteten. Men även satsningar på kollektivtrafiken ger effekter, liksom att äntligen bygga en cykelväg mellan Malmö – Lund. Dagens el-cyklar gör att allt fler väljer att cykla denna sträcka. Olika typer av kampanjer som säljer in andra färdsätt, har också effekt. Också förändringar på befintliga avfarter kan ge förbättringar.

Slutligen finns tre andra skäl som gör det än mer fel att satsa på en utbyggnad nu. Det första handlar om den storsatsning som gjorts på spårvägen från Lunds C till Brunnshög. Denna högkvalitativa kollektivtrafik, ger betydande förändringar i hur man väljer att resa till Brunnshög.

Det andra skälet är hur resandet kommer att ändras post corona. Här finns mycket som pekar på att vi kommer att ändra vår syn på resandet. En mycket stor andel jobbar nu hemifrån, och en del av denna effekt kommer att kvarstå. Och många upptäcker också andra sätt att resa.

Och det tredje skälet är det mål som Lund satt upp för Brunnshögsområdet, om att en tredjedel av trafiken dit skall gå med cykel, en tredjedel med kollektivtrafik och en tredjedel med bil. Och ny avfart och fler körfält för bilar motverkar detta mål.

Så vill vi ta målen på allvar finns det mängder med skäl att inte bygga fler körfält. Och med de resurser som vägen kostar, finns mängder med andra åtgärder att lösa problemet, som dessutom kanske inte finns post corona.