Det nya normala ger oss chansen till klimatsmarta transporter i framtiden

Nu befinner vi oss sedan i våras i ett läge där vi aldrig tidigare varit. Den förändring av samhället som coronapandemin gett upphov till har vi aldrig sett i modern tid. Det mesta av förändringarna handlar om ändrat beteende. Och det har gått snabbt.

Normalt sett brukar man prata om att det tar lång tid att ändra beteenden och att det ibland inte ens är möjligt. Men nu när vi bara måste, har stora förändringar skett mycket snabbt. Den ”sociala distanseringen” som vi uppmanats till är ju egentligen en fysisk distansering. Vilket har betytt en radikal förändring i livsstilar.

Det vi ser nu är att många upplever positiva sidor i den nya livsstilen, vilket gör att våra preferenser förändras. I många fall kommer detta betyda att man inte vill gå tillbaka till det gamla. Ju längre det nya sättet att göra saker på kvarstår, desto större är sannolikheten att det nya beteendet blir en ny vana. På så sätt kan pandemin skapa nya och varaktiga trender.

På en vecka i mars ändrades normen. ”Du skall inte resa mer än nödvändigt för vi måste minska smittspridningen”. Minskat resande blev den nya normen. Och med den som utgångspunkt skedde snabbt den stora beteendeförändring i resandet som vi nu sett, och som totalt minskat biltrafiken på våra vägar med 9,8 procent.

Detta trots att kollektivtrafiken upplevt ett rejält minskat resande eftersom vi rekommenderas att inte resa med den om det finns alternativ. Ingen trodde väl att man skulle få se reklam från SL med texten: ”Du som kan. Res med: bil. Res helst inte med oss. Tack”

Många arbetar hemma hela eller delar av sin arbetstid. Då behöver man inte resa till jobbet. Denna förändring står för en stor del av det minskade resandet totalt sett. I stället för att resa till olika möten har vi också vant oss vid att koppla upp oss med Teams och Zoom, och därmed sparar vi massor av tid och pengar, och resandet minskar ytterligare.

Att vi arbetar hemma mer tolkas av mäklarna som skälet till att priserna på villor stigit med 10 procent i år. Många känner att man behöver mer plats när man oftare arbetar hemma, och med mindre semesterresande blir det också mer pengar till boendet.

Kommer flyget, som nu minskat med 70–90 procent, att få tillbaka alla sina tidigare resenärer? Det är nog ytterst tveksamt. Minskade tjänsteresor kommer att påverka flyget. Samtidigt betyder det att fritidsresorna blir dyrare eftersom intäkterna från tjänsteresorna minskar. Detta gör i sin tur att de som vill åka till värmen för golf eller bad kommer betala mycket mer för sin resa, och då reser man med flyg färre gånger per år.

En annan beteendeförändring som skett är inom e-handeln som redan före corona hade stora ökningar, men som nu ökat ytterligare. Enligt E-barometern handlar 34 procent av befolkningen nu mer på nätet än före corona. Och i augusti ökade e-handeln med 33 procent jämfört med motsvarande månad förra året.

Detta påverkar naturligtvis också resor och transporter. En viktig del är här hur vi löser logistiken på ett smart sätt, så att sträckan för varutransporterna inte ökar drastiskt.

En annan utmaning är vad detta betyder för våra städer. Allt fler pekar på att det kommer att bli externhandeln som drabbas mest. Många köplador kanske kommer att byggas om till lager för e-handeln? Naturligtvis påverkas också våra innerstäder. Men här finns också möjligheter.

De städer som blir vinnare kommer att vara de som hittar sätt att i samverkan mellan handel och kommuner visa vilken nytta man har av att handla där. Bemötandet, exklusiviteten och möjligheten till spontanshopping är några av de fysiska butikernas största fördelar gentemot e-handeln. Vi kommer att få se klädbutiker som har en liten vinbar, och så vidare.

Vi behöver snabba på förändringen mot ett mer hållbart transportsystem. Och som exemplen i artikeln visar kommer corona att snabba på denna förändring. För som man säger i Kina – kris betyder fara men också möjlighet.

Dela med dina vänner:










Submit
2 kommentarer
  1. Todor Stojanovski
    Todor Stojanovski says:

    Väl skriven. Den ”sociala distanseringen” betyder glöm bort kollektivtrafiken. I en stadsregion kan man inte gå eller cykla 30km. Då blir valet bil eller distansarbetet.

    Jag är utbildat som arkitekt och började mina doktorandstudier på ett projekt om Bus Rapid Transit (BRT) år 2009. Trivectors Malin Gibrand och PG Andersson skrev tillsammans med Karl Kottenhoff en bok om ”tänka spår, köra buss”. Fördubblingen blev ett mål mot hållbara transporter och SL hade en planering avdelning. Maria Håkansson (nu på AFRY) deltog i BRT projektet. Vår idé (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-139360) var att utveckla visioner och bygga minitunnelbannor med bussar (plus direkt bussar) i svenska småstäder och uppmuntra hållbart resande att uppnå fördubblingsmålet.

    SL har tyvärr förändrat senaste 10år. De gamla rävarna på SLs planering har gått i pension och flesta nya har inte fortsätt traditionen. SL planerar nu i samarbete med operatorer för att optimera resande. Tidigare fick operatorerna betalt per tur, nu per resenär. Sedan 2016 blev mindre turer för att optimera reseunderläget. Kollektivtrafikresandet har minskat något i Stockholm med optimeringsparadigm med ingen har skrivit eller forskat det. De nya rävarna får inte planera heller. De kommunicerar. De har illustrerat ”undvika kollektivtrafiken” och väntar på goda exempel, men det finns inga nya experiment. Medan vi väntar, ska många köpa bilar. Bil är inte som månadskort. När man köper en, körs den 5-10-20år. Istället till KOLL framåt 2020, rullar vi mot 2030 glömt bort KOLL.

    Svara
  2. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Todor! Tack för din kommentar. Intressanta synpunkter. Det blir spännande att se hur corona eventuellt kan ändra synsättet. Låt oss fortsätta debattera och trycka på!

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.