Tredje platsen – utvecklar våra städer

Man kan säga att 2030 kom redan 2020. Som vanligt när stora katastrofer drabbar människan tar utvecklingen ett stort steg framåt. Det hände under spanska sjukan, och under de koleraepidemier som drabbat Europa. De gångerna handlade det om stora framsteg inom hygien och samhällsbyggande. Nu handlar det om distansarbete, digitala möten och e-handel.

Och många ställer sig frågan om hur detta kommer att påverka våra städer. Kommer vi att gå tillbaka till hur det var före pandemin, eller kommer vi att behöva arbeta med ett förändrat synsätt för att skapa attraktiva städer?

Stora städer har under senare år sett en utflyttning till mindre orter. Och det finns en del data som pekar på att denna trend förstärkts under pandemin. Mer hemarbete kräver större yta, och mindre orter har lägre kostnad för boendet. En viss ökning i detta beteende kopplat till pandemin tycker sig mäklarna se.

Distansarbetet ökade drastiskt under pandemin. Någonstans mellan 30 – 40 % har arbetat hemifrån. Ingen vet naturligtvis hur mycket av dessa förändringar som kommer att finnas kvar. Olika undersökningar visar olika svar på om man vill, kan och får fortsätta att arbeta hemifrån post corona. Men en viss förändring kan vi säkert räkna med.

Och så har ju e-handeln ökat drastiskt. Vi har nu vant oss vid att beställa allt mer varor på nätet, och ökningen under 2020 var ca 40 procent jämfört med året innan.

Men vad händer då med våra stadskärnor? Flera forskare, liksom Handelns utredningsinstitut och Svensk Handel, menar att e-handeln inte behöver påverka stadens handel negativt, utan tvärt om. Genom att handla bulkvaror, som man tidigare handlade i köpcentrum, på nätet, får man pengar över att spendera i nischade butiker i staden. På så sätt kan e-handeln och cityhandeln gå hand i hand. De tråkiga sakerna köper vi på nätet – men parmesanosten och surdegsbrödet vill vi köpa i en liten butik i stadskärnan.

Och nu när e-handeln ökar drastiskt, med en extra kick av corona, finns det också en hunger för att handla på vanligt sätt, men också en oro för smittspridningen. Men här finns också nya möjligheter för staden att agera. I Edinburgh har man stängt av flera av de centrala gatorna för biltrafik, för att ge bättre plats för fotgängare att hålla den sociala distanseringen. Det har också betytt bättre plats för uteserveringar etc. Och just nu pågår diskussionen om att behålla åtgärderna efter pandemin.

En undersökning av Svensk Handel har visat att det som gör att stadskärnor attraherar besökare är i tur och ordning: utbud av butiker, restauranger och caféer och grönska. Det gäller för staden att skapa så många sådana besöksanledningar som möjligt.

Detta pekar mot att för att skapa en levande stadskärna kan vi ta hjälp av det som kallas för ”den tredje platsen”. Begreppet myntades av sociologen Ray Oldenburg i mitten på 90-talet, i boken ”The great good place”. Bostad och arbete är första och andra platsen i våra städer. Vad är då den tredje platsen?

Den tredje platsen är gratis eller billig, mat och dryck är viktigt, men inte nödvändigt. Den skall vara lättillgänglig, nära för många. Och den bör ha många återkommande besökare, och man kan hitta både gamla och nya besökare.

Det kan handla om bibliotek, kyrkor, kaféer, parker, kommunala mötesplatser, delar av gågator och andra informella mötesplatser.

Ny forskning visar att bra planerade och utförda tredje platser, bidrar till staden på många sätt. Man visar också på att de kan öka hälsan för äldre, ge säkrare städer men framför allt bidra till en attraktiv stad. Känslan av en tillhörighet till staden ökar också med bra tredje platser.

När det gäller kaféer och restauranger med uteservering, är det viktigt med tillräckligt med plats på trottoaren. Detaljer som lagom genomtränglig avgränsning, parasoller och möblering har också stor betydelse.

Genom att satsa på infrastruktur som gynnar aktiv mobilitet som cykling och gång, ökar inte bara hälsan, utan utrymme för tredje platser skapas.

På detta sätt tillför staden värden som vi inte får när vi e-handlar. Kanske kan en vinbar i hörnet på klädbutiken fungera på detta sätt.

(Den här bloggposten finns också publicerad i Trivectors magasin 2038, våren 2021)

 

 

 

 

Dela med dina vänner:










Submit
1 kommentar

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] svenske bylivs- og mobilitetsekspert Christer Ljungberg taler om “den tredje plads”, som det uformelle sted mellem hjem og arbejde, hvor vi kan mødes. Den øgede mængde af […]

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar till Idéoplæg: Byliv og cykelparkering i nedre Nordre Frihavnsgade | Purpose Makers Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.