Valet för klimatet

I april 2022 släpptes den senaste IPCC-rapporten. Det var den rapport med skarpast och tydligast budskap att nu är läget akut. Rapporten visar att nu är det mycket akut att börja agera, om vi skall ha en sista chans att klara 1,5 gradersmålet.

”Utan omedelbara och kraftiga utsläppsminskningar inom alla sektorer blir det omöjligt”, säger Jim Skea, vice ordförande för den arbetsgrupp inom IPCC (WGIII) som har ansvarat för den senaste klimatrapporten.

Men det verkar tyvärr inte som våra politiker förstår allvaret i frågan. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har gett ökade energipriser, och det har fått politiker över hela värdens att försöka att på olika sätt hantera det folkliga missnöjet med höga oljepriser. Och även i Sverige så vill många politiker övertrumfa varandra i hur man vill sänka bensinpriset.

När man i stället borde ta tillfället i akt och använda de höga priserna för att snabbare ställa om till ett fossilfritt transportsystem. De som bor på landsbygd och är beroende av bilen kan man hjälpa på andra sätt.

IEA, International Energy Agency, ett fristående organ till OECD, där Sverige är medlem, gav i mars ut en rapport som pekar tio åtgärder som kan minska oljeförbrukningen. Intressant är att alla dessa åtgärder också är exakt sådana som vi måste arbeta med för att klara klimatutmaningen.

Deras första förslag är att minska hastigheten på alla motorvägar med 10 km/h. Detta gjordes i många länder vid oljekrisen 1973, och det ger rejäla minskningar av både bränsleförbrukning och utsläpp.

Andra förslag är att arbeta hemifrån 1–3 dagar per vecka. Att göra kollektivtrafiken billigare, och stödja mikromobilitet, gång och cykling är ett annat förslag. Andra förslag från IEA är att arbeta för bildelning på olika sätt, till exempel genom att arbeta med transport som tjänst. Mobilitetshubbar med detta innehåll planeras nu på flera håll i Sverige. Öka fyllnadsgraden vid godstransporter, ta tåget istället för flyget, och snabba på introduktionen av elbilar.

Men inte har vi sett dessa åtgärder diskuteras av några politiker, i alla fall inte i Sverige.

IEA har också gett ut en rapport som tydligt pekar på att om vi skall nå nollutsläpp så måste sol- och vindkraften öka kraftigt till 2030, och då stå för ca 50% av världens elproduktion, medan kärnkraften ligger kvar på sina 10%. IEA förväntar att kostnaderna för vindkraft i Europa år 2030 är endast en tredjedel av kostnaderna för ny kärnkraft. År 2050 förväntas skillnaden vara ännu större.

Svenskt Näringsliv konstaterar: ”Vår uppfattning är glasklar, att den stora tillväxten kommer att komma från vind, och vi kommer att behöva undanröja alla hinder för att öka produktionen av vind.”

Men i Sverige har de borgerliga partierna, med Moderaterna i spetsen, helt fokuserat på utbyggnad av kärnkraft. Och man berör inte ens behovet av ny elproduktion till 2030. Fast det tar så lång tid att bygga ny kärnkraft att det inte på något sätt kommer att lösa de energiproblem vi nu ställts inför.

En sak som man säger kommer att bli problematisk med kärnkraften framöver är den ökande temperaturen. När haven blir varmare kan vattnet inte användas för kylning av kärnkraftverken. Redan när vattnets temperatur är över 20 grader tvingas kraftverken minska sin elproduktion, vilket sker regelbundet på sommaren. Vissa av kraftverken måste stänga helt när vattnet är 25 grader. Och de kommande decennierna kommer detta att hända allt oftare.

I många svenska kustkommuner har Moderaterna också protesterat mot havsbaserad vindkraft för att det stör utsikten. I Kävlinge kommun, där jag nu sitter i Barsebäckshamn och skriver detta, fick vi förra sommaren ett vykort med en fotoshoppad bild där vindkraftverken ser ut att stå 20 meter ut i vattnet, när förslaget egentligen handlar om 5 km ut i havet. ”Nej till vindkraft vid vår kust”

En hel del av diskussionerna om vindkraft kontra kärnkraft berör planerbarheten. Men just nu utvecklas snabbt många nya tekniker för att lagra energi: vätgaslager, batterilagring, men också möjligheten att använda elbilarnas batterier som utjämningsystem, det man kallar V2G, Vehicle to Grid.

Så kära politiker. Det är snart val. Men det betyder inte att ni kan strunta i fakta och bara fotoshoppa er fram till ett resultat. I Almedalens partiledartal var det bara MP och Centerns som ägnade mer än 1 minut åt klimatet i sina tal. MP är ju de som av forskare och naturskyddsorganisationer fått bäst betyg för vad man vill åstadkomma när det gäller klimatet. men inte ens de presenterar tillräckligt med konkreta lösningar, som behövs nu.

Det krävs en bred överenskommelse om teknikneutral och långsiktig elproduktion. Nu!

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kommentar
  1. Rolf Broberg
    Rolf Broberg says:

    Forskning, politik, väljare och mänskliga känslor är fyra pusselbitar som skulle behöva passa ihop med varandra, men som uppenbart inte gör det när det gäller vår ödesfråga. Forskningen får inte plats när politiker behöver folkets röster och när folket ska bedöma olika frågors viktighet.

    Prio 1 för många blir att klara sig själv så bra som möjligt här och nu, oavsett konsekvenser i det långa perspektivet. Vi kan okritiskt ta till oss budskap som stöder våra närsynta känslor och bortförklarar de obekväma invändningarna.

    Hundra år av billig men lånad energi har drivit vår världs utveckling in i ett hörn som det är väldigt svårt att lämna. Men det går om vi kan få in forskningen i pusslet. Hur ska forskning och mänskliga känslor förenas? Bonden lärde sig i alla fall i urtiden att inte äta upp utsädet även om det vore frestande för stunden. Min glädje att cykla i vardagen har fått en ny dimension när det visat sig slå kollektivtrafikens klimatpåverkan stort i livscykelperspektiv, elbilens med hästlängder, för att inte tala om fossilbilens.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.