Blir 2024 bättre än 2023?

De flesta verkar tycka att 2023 inte var något bra år. Krigen i Ukraina och Gaza, hög inflation och höga räntor, galningar som Erdogan och Orban, och fortsatt ökade utsläpp av växthusgaser, trots att de flesta länder ändå verkar ense om att minska utsläppen. Och året blev också det varmaste sedan man började mäta.

Så vad kan vi då vänta oss av 2024? En mycket svår fråga. Jag som i mina 1000 föreläsningar de senaste 20 åren jobbat hårt med framtidsspaningar, tycker att det nog aldrig varit svårare än nu att sia om framtiden.

Blir Trump vald till president? Hälften av världens länder har val under 2024, och där kan vi nog se både plus och minus. Låt oss hoppas att fler länder än Polen lyckas få bort högerpopulister som vill montera ner demokratierna.

Vi får hoppas att det blir allvar av de 90 åtalen mot Trump och att fler amerikaner inser vilken galning han är.

Och de flesta bedömare verkar tyvärr inte tro att kriget i Ukraina kommer att ta slut 2024. I en alldeles nyligen publicerad intervju i Economist säger Zelensky att det är mycket viktigt med fortsatt stöd från andra länder. Det finns annars stor risk att Putin fortsätter att försöka invadera fler länder. ”Putin kommer att äta dig till middag tillsammans med EU, Nato, frihet och demokrati”, säger Zelensky.

När det gäller klimatfrågan har Sverige tidigare legat i topp när det gäller arbetet med att minska utsläppen. Men nu har vi nu en regering som inför åtgärder som i stället ökar utsläppen: minskad reduktionsplikt, avskaffad premie för elbilar och sänkta priser på fossila drivmedel. Man har också (på grund av utredaren John Hassler) sagt att målet om en 70 procentig minskning av transporternas utsläpp till 2030 behöver vi inte jobba med för vi kommer att klara det automatiskt när transporterna elektrifieras. Vilket forskningen i massor av år visat att det inte räcker att göra.

Och med den borttagna premien för elbilar finns det stor risk att även elektrifieringen saktar in. Under 2023 var 38,7% av de 289 665 nyregistrerade personbilarna rena elbilar. En ökning från 33% året innan. Men flera bedömare pekar på att de höga priserna på elbilarna kommer att göra att försäljningen inte ökar.

Detta kommer att betyda att Sverige inte kommer att uppnå EU:s reformpaket Fit for 55. Den klimathandlingsplan som Tidöpartierna lagt fram räcker inte på långa vägar för att nå EU:s nya klimatlagstiftning. Och denna klimatlagstiftning klubbades under det halvår Sverige var ordförande i EU…

Både IPCC och IEA har under de senaste två åren pekat på konkreta åtgärder som krävs för att vi skall klara en minskning av klimatutsläppen. Åtgärderna är t ex minskning av hastigheten på våra motorvägar, distansarbete ett par dagar i veckan, bildelning och mobilitet som tjänst, bättre kollektivtrafik, mer aktiv mobilitet i form av gång och cykel och bättre fysisk planering och städer med större närhet.

Bygg inte ut våra motorvägar med fler körfält. Forskningen har i 30 år visat att detta är helt fel. Om kapaciteten ökar så ökar trafiken – det man kallar inducerad trafik. Inom mellan 1,5 till 5 år är trafiken på samma nivå per körfält som före utbyggnaden. Du sitter inte fast i trafiken – du är trafiken. Vi har i Sverige en fyrstegsprincip som måste användas. Det finns massor av sätt att arbeta med att lösa dessa frågor, istället för att kasta bort hundratals miljoner på nya körfält.

En rejäl satsning på bättre tågtrafik är en viktig del. Men vi har samma problem med tågstrul som vi haft de senaste 20 åren. Jag har varit med och skrivit mängder med debattartiklar kring detta, men ännu har inget hänt.

Men det behövs också olika åtgärder som lyfter fram alla de förslag som IPCC och IEA pekat på. Och då måste det offentliga kliva fram. I nuläget får man snarast bilden av att det är näringslivet som ligger längst fram när det gäller hållbarhet.

Såväl stat, regioner och kommuner behöver bli mer aktiva i frågan. Och det finns många bra exempel att inspireras av. I Göteborg har man t ex infört så kallade mobilitetsavtal när fastighetsägare beviljas bygglov. Det handlar om krav på lösningar för hållbar mobilitet.

Vi behöver jobba på alla nivåer och få alla med på tåget. Det räcker inte med elektrifiering eller byggande av ny kärnkraft, som troligen inte kommer att genomföras de närmaste 20 åren, om ens någonsin.

I Sverige konsumerar vi som om vi hade 4 jordklot. Och mig veterligen har vi bara ett.

Skall vi klara våra hållbarhetsmål är det viktigt att vi samarbetar. Mellan alla olika aktörer, privata och offentliga. Med det komplexa och snabbt föränderliga samhälle vi har nu är detta helt nödvändigt om vi skall komma i mål.

 

 

0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.