Två sätt att dra nytta av solen

Här i Lund har vi inte sett solen många gånger de senaste två månaderna. I december hade Lund minst soltimmar i hela landet – 6 timmar. Jag är skit-trött på det nu.

Och inte verkar det bli bättre. Solen är ju viktig för alla biologiska varelser, även för oss människor. Att ta till vara solen på olika sätt kommer att vara en mycket viktig del i arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Vi kommer att göra det antingen direkt, med hjälp av solceller, eller via biobränslen av olika slag.

Att biobränslen kommer att vara en del av lösningen är jag övertygad om, även om dagens etanol inte är det slutliga, ultimata lösningen. Den är ju för tillfället dissad av både DN och folkpartiet. Men det kommer nya, och mer effektiva sätt att framställa etanolen på. I septembernumret av Wired kunde man läsa om switchgrass – som jag tror på svenska skulle heta präriegräs och som är av släktet hirs. Detta oansenliga gräs, som inte kräver mycket gödning för att växa, innehåller mer cellulosa än vete, majs och socker, och kan ge en cellulosabaserad etanol som ger mycket stort utbyte per insatt energimängd – läs koldioxid.

Lunken skriver på sin blogg om en ny forskningsrapport som visar på ett ännu större utbyte av gräset än man tidigare trott. Etanol från switchgrass ger 94% lägre koldioxidutsläpp än vad bensin ger.

Ett annat sätt att ta vara på solen är naturligtvis med solceller, en teknik som blir allt mer mogen och intressant. Själv har jag fallit för en ny axelväska med inbyggd solcell för laddning av mobiltelefon, iPod etc. Den är beställd från Solar Centre i Storbrittanien.

Den tänker jag ha på mina promenader till jobbet, nu när den gamla håller på att falla ihop. Mer rapporter om hur det fungerar kommer.

Länkar:
Wired om switchgrass
Lunken om switchgrass
Forskningsrapport om switchgrass

5 kommentarer
  1. Stadsbyggaren
    Stadsbyggaren says:

    Ja berätta gärna om hur väskan fungerar. Det kan vara intressant att se hur det fungerar med ett molntäcke som det allt för ofta är.

    Svara
  2. Bengt Gustafsson
    Bengt Gustafsson says:

    Problemet med biobaserad etanol är väl inte normalt sett i första hand insatserna av fossilt bränsle, det går ju alltid att ersätta med redan färdig etanol. Problemet är det mycket dåliga utbytet per år-hektar. Som jag visar i en tidig blogg motsvarar en hektar biobränsleodling ett vindkraftverk på 25kW. Ett vanligt vindkraftverk på 2MW motsvarar alltså odling på 80 hektar!

    Visserligen kommer processerna att förbättras, men glöm inte att redan dagens vete och majs och sockerrörsbaserade processer ligger på ca 60% verkningsgrad, så det finns bara 40 kvar att vinna. Vi pratar fortfarande 50 hektar per vindkraftverk.

    På sikt kanske hela växten kan omvandlas till energi med nästan 100% verkningsgrad, men det är bara en dubbling av biomassan, ungefär, så då pratar vi fortfarande 25 hektar per vindkraftverk.

    Om man tar bort all biomassa från en åker varje år tar det inte många år innan man har omvandlat den till öken. Det är inte heller särskilt bra.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.