Tillväxt-talibaner på universitetet?

Två Lundaprofessorer i ekonomisk historia, Martin Andersson och Christer Gunnarsson, bekymrar sig över att det finns kritik mot dagens tillväxtpradigm. De har skrivit boken ”Hållbarhetsmyten” och med tanke på deras bluddriga artiklar i Sydsvenskan och på Newsmill är det frågan om det är värt besväret att ta sig igenom den. De menar att Tim Jackson (som du kunnat läsa om tidigare här) och andra tillväxtkritiker är farliga för att utan tillväxt finns ingen möjlighet att nå ett hållbart samhälle.

För att vara skriven av två professorer är artiklarna ovanligt politiska, och utan nämnvärd akademisk analys av problemet. Ett par exempel:

”Ekonomisk tillväxt handlar i grunden om effektivitet – att genom tekniska och organisatoriska innovationer göra saker bättre med mindre resurser – men också om människors möjligheter att vara delaktiga i samhällets omvandling.”

Att tillväxt i grunden skulle handla om effektivitet motsägs av det enkla faktum att dagens tillväxt bygger på ständig ökning av användandet av billig fossil energi. Och att effektiviteten i vårt energisystem inte är särskilt stor vet alla som studerat detta. Och även i de fall när vi klarar att effektivisera våra system och vår tillverkning äts ofta dessa effekter upp av ökande användning. Så gäller t ex för utsläppen från biltrafiken. De effektiviseringar som görs med bränsleeffektivare motorer äts upp av fler bilar och längre körsträckor. Det gäller även för energiförbrukningen. Våra kylskåp, liksom hushållsmaskiner av andra slag, platt-tv osv, blir allt mer energisnåla. Men vi köper allt fler av dessa produkter så energiförbrukningen ökar trots detta ständigt.

Och att ekonomisk tillväxt handlar om delaktighet  i samhällets omvandling förstår nog bara vi som är lyckligt lottade och lever gott bl a på grund av att våra prylar tillverkas av mindre lyckligt lottade i periferin.

”Utveckling kräver omvandling av naturen. En effektiv ekonomi med moderna sociala och politiska institutioner innebär också att traditionella samhällen måste förvandlas”.

Omvandling av naturen betyder i många fall ett ständigt uttag av ändliga resurser som olja, metaller etc.Till en viss gräns går naturligtvis ingreppen att göra utan att vi tär på naturkapitalet, men varje gång vi utrotar en art eller får ett ekosystem att kollapsa så har vi defacto minskat vår kapitalbas mot en kortsiktig avkastningsökning. Den intressanta och viktiga frågan om kortsiktig och långsiktig avkastning diskuterar författarna inte i sina artiklar.

Att vi behöver tillväxt tror jag också. Frågan är bara vad denna tillväxt skall bestå av. Om den är en kortsiktig ekonomisk tillväxt som bygger på att vi föröder basen av naturkapital, så att det bara blir tillväxt just nu, och för oss som lever just nu, fungerar det inte långsiktigt. Om det är en tillväxt huvudsakligen baserad på klokt och varsamt användande av förnyelsebara resurser, och en tillväxt av kunskap och socialt kapital, är jag på. Och då blir det väldigt likt det vi kallar för hållbarhet, och som ekonomihistorikerna inte gillar.

”Var tro har sina talibaner” 
                                     Dan Hylander, Riberalta, Den försenade mannen

Tillägg 26 april: Två stycken debattsvar i Sydsvenskan, med liknande slutsatser som ovan.

Anders Wijkmans svar
Astrid Kander, prof ekon hist

Länkar:

Hållbar utveckling kräver tillväxt, Sydsvenskan
Hållbarhetsideologerna lever i en 1700-talsvärld, Newsmill