Sju trender just nu
En stor del av min tid sysslar jag med omvärldsbevakning och framtidsspaning. Vilket förmodligen läsare av denna blogg har insett. Mitt jobb som VD för Trivector innebär att det behövs både för att verksamheten där skall kunna gå framåt, men också för att jag skall kunna hålla alla de föredrag som jag håller och som oftast innehåller dessa ingredienser.
Framtiden är ett intressant ämne för de allra flesta. Det är ju den vi måste leva i. Så att försöka förstå den är viktigt för de flesta.
Ibland funderar jag över hur trender uppstår. I många fall tycks det hända liknande saker på massor av olika håll i världen samtidigt. Och naturligtvis sprider sig företeelser idag snabbare med de globala kommunikationer via har så väl fysiskt som med hjälp av IT.
När vi påbörjar arbetet med att skapa en app för att kunna använda för att genomföra undersökningar av hur folk reser automatiskt, så visar det sig att samma tankar finns på många andra ställen på jorden. När vi kommer på något nytt smart sätt att jobba för mer hållbara transporter, har någon av våra europeiska samarbetspartner liknande idéer.
Och kanske påverkar vi trenderna just så här genom att vi börjar kommunicera om dem, diskutera dem och sprida dem.
Några av de starkaste trenderna som jag tycker mig se just nu är t ex:
Hälsotrenden. Kommer in i allt fler sammanhang. Allt från företagande till stadsplanering. Vi har helt enkelt äntligen börjat förstå hur viktiga olika delar av vår livsstil är för välmåendet. Samtidigt öka sjukskrivningarna och allt fler upplever stress i arbetet och andra delar av livet.
Delningstrenden. Sajter som Airbnb, där du kan hyra ut din bostad, eller Coachsurfing där du erbjuder folk att bo på din soffa växer sig allt större. Enligt Airbnb hyrde de förra året ut fler nätter än Hilton med sina 3200 hotell. Även företeelser som bilpooler och lånecyklar ökar starkt. Nya generationer är helt enkelt inte lika fixade vid ägande som vi äldre.
Stadsutveckling. Stadsutveckling engagerar plötsligt allt fler än kommunernas stadsplanerare. När allt fler vill flytta till staden, när det urbana blir allt mer hippt (otrendigt ord?), när vi måste leva tillsammans allt fler, från fler kulturer osv, blir stadsutveckling ett verktyg för allt från social ingenjörskonst till företagande.
Cykeltrenden. Att cykla är idag bland det trendigaste du kan göra. I alla fall om du bor i de större städerna. Denna trend är förmodligen kopplad till de tre föregående på olika sätt. För mig som började min yrkesbana som cykelforskare är detta naturligtvis glädjande.
IT och IRL flyter samman. Vi kommunicerar via nätet på olika sätt så att när du träffar personen i verkligheten känner du det som ni har full koll på varandras liv, trots att ni inte setts i verkligheten på två år. Vi har sett bilder på varandras semestrar, på middagen vi åt igår, och på det nyfödda barnet. Ni vet hur lång min powerwalk igår var. Samtidigt finns personer som medvetet ställer sig utanför denna gemenskap. Här skapas kanske större avstånd än tidigare.
TV-tablån är snart död. Jag tittar väldigt sällan på TV. Inte för att jag inte vill, utan för att det oftast finns annat som pockar på min uppmärksamhet. TV-serier har jag haft svårt att följa. Missade alltid avsnitt. Men nu finns ju SVT-play och min senaste favorit Netflix. Att själv kunna välja när jag har velat se den utmärkta serien ”House of cards”, producerad av Netflix, och med Kevin Spacey i huvudrollen, har gett mig möjlighet att välja tid själv. Jag har bara det sista av de 13 avsnitten kvar. Netflix släppte alla 13 avsnitten samtidigt.
Hållbarhet blir allt mer mainstream och affärskritiskt. Det blir allt svårare för företag och organisationer att ställa sig utanför resonemang om klimat, energi, miljö, integration osv. Många unga vill inte jobba på företag som inte har värderingar som är hållbara. Vilken klang har t ex Vattenfall och Telia dessa dagar? Hur mycket affärer kommer de att mista på grund av Nuon och mutaffärer?
Se där några av de saker som de som hör mina föreläsningar den närmaste tiden kommer att höra mer om.
Hälsotrenden är knepig. Företagen som säljer produkter kopplade till hälsa omsätter mer och mer, men samtidigt växer snabbmatskedjornas omsättning. Det jag har kunnat observera över lite längre sikt är att rikedom nu kopplas samman med smal och sund medan fattigdom är fetma. Tvärtom, jämfört med 1800-talet, då en god rondör var ett bevis för välstånd.
Jag tänkte dock ännu mer på att organisationer av olika slag, allt från företag som Trivector, till kommuner som Malmö, börjar ta sina anställdas och invånares hälsa på stort allvar. Också i ett bredare perspektiv. men du har ju rätt – det finns naturligtvis fortfarande kvar spillror av ohälsotrender, som snabbmat etc.
Hälsa är en viktig fråga för oss trafikplanerare. I de nya (nåja, ganska nya i alla fall; de kom 2009) är hälsa ett av hänsynsmålen, på samma nivå som de ”gamla” målen trafiksäkerhet och miljö. Vi måste alltså på ett mer aktivt sätt än tidigare titta på hur trafikanternas beteenden påverkar deras hälsa. Tyvärr förefaller Trafikverket inte riktigt ha uppfattat de nya målen ännu. Det finns en trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, och det finns en miljöchef. Men det finns ingen enda handläggare som har som huvuduppgift att bevaka trafikens hälsoeffekter.
Trafikverket har dock gett ut en utmärkt rapport, Vägtransportsektorns folhälsoeffekter och -kostnader, Vägverket rapport 2009:3. Av den framgår, att den brist på fysisk aktivitet som ett motoriserat resande medför orsakar större hälsoförluster än vardera trafikolyckor och luftföroreningar.
I Storbritannien är sambandet mellan transporter och hälsa mer uppmärksammat än i Sverige. Det finns ett nätverk Transport and Health Study Group som arbetar med frågan och bl.a. har gett ut en bok Health on the Move som ger en bred och detaljerad bild av trafikens hälsopåverkan. Skriften finns på http://www.transportandhealth.org.uk/?page_id=32 .
Även om vi skulle bortse från egenvärdet av ökad fysisk aktivitet och bättre folkhälsa genom att få fler att gå och cykla i stället för att åka bil eller buss är ändå hälsofrågan en viktig hävstång för att förändra människors beteenden. I vart fall är min erfarenhet att det är lättare att få folk att börja cykla av omtanke om den egna hälsan än att få dem att göra det av omtanke om miljön.
Det finns alltså all anledning för oss trafikplanerare att börja tänka på folkhälsa och att liera oss med folkhälsoplanerarna när vi vill förändra transporrtsystemet i mer hållbar riktning.
Björn! Du har helt rätt, och för oss som konsulter ökar hela tiden antalet uppdrag kring dessa frågeställningar. Jag tror vi har en handfull just nu. och vi har anställt Erik Stigell som disputerat på hälsoeffekter av cykling. Och vi har sett på kollektivtrafikens, och fördubblingens, effekter på folkhälsan: https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&ved=0CDUQFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.trivector.se%2Ffileadmin%2Fuploads%2FTraffic%2FRapporter%2F2012_62_TRV_Okad_folkhalsa_v1.0.pdf&ei=w-AlUcinBMKt4ATH5oGwCg&usg=AFQjCNHzZgcguKZ-MPutgnfBPGH1I46nEg&sig2=8AYDahlHe8_8y8nvQtR0XA
Hej!
Tack för länken! Det verkar vara en intressant rapport. Tyvärr är ju verkligheten ofta den att många åtgärder för att öka kollektivtrafiken medför att en stor del av de tillkommande kollektivresenärerna är tidigare cyklister eller gående. Målen bör därför formuleras i termer av minskad biltrafik, inte i termer av ökad kollektivtrafik.
Jag ville mest belysa att välfärdssjukdomar tycks breda ut sig samtidigt som hälsotrenden växer. Dessa trender samexisterar med inkomst och tillgångar som delande markörer.
Tack för en väl sammansatt lista!
Tänker mig att delningstrenden och icke-ägande också bidrar till positiva miljömässiga konsekvenser. Konsumtionstrenden pekar på att vi mer är ute efter upplevelser och service än den faktiska tjänsten. ”Sharing is caring” – på många sätt :-)
Hälsar Anna
Nej cykeltrenden är passé. Det vet jag för att Danske Banks kundtidning har en cykel på omslaget :)
@ Christian Resebo
Skulle inte hälsotrenden och ökningen av skräpmat kunna förstärka varandra? Ju mer skräpmat det blir desto mer måste man tänka på hälsan.