Att använda huvudet
I dagens DN kan man läsa att Ulrika Mesisng kommer att föreslå obligatorisk cykelhjälmslag. Visserligen säger hon att det inte blir nästa år – och om det i så fall blir hon eller nån annan vet vi lite om.
Obligatorisk hjälmlag är en svår fråga. Fast det tycker inte kirurgerna som försöker lappa ihop huvudet på folk som cyklat utan, det vet jag. Men riktigt så enkelt är det nog tyvärr inte. När jag själv var arg, ung cykelforskare i början på 80-talet hade jag grundinställningen klar: vi skall klara att bygga ett transportsystem som är så bra och säkert att man inte behöver tvinga folk att ha hjälm. Men idag är jag inte lika säker.
Det finns inte många ställen i världen som har obligatorisk hjälmlag för vuxna; Nya Zeeland, delstaten Victoria i Australien och delstaten Nova Scotia i Kanada är nog fortfarande de enda.
Och resultaten från dessa länder är tudelade: cyklandet minskar med 20-30%, och huvudskadorna minskar ofta med betydligt mindre procenttal, ibland till och med ökar de. Vad som är sant och riktigt är svårt att veta. Det finns enorma mängder med vetenskapliga artiklar om riskkompensation, om hälsoeffekter, om effekter på cyklandet etc.
En av alla dessa artiklar finns i mars-numret av British Medical Journal och drar slutsatsen att man inte alls kan dra några säkra slutsatser om nyttan med en cykelhjälmslag på minskningen av huvudskador. Artikeln har naturligtvis fått en arg kommentar publicerad.
Så enkelt blir det absolut inte för vem som än kommer att lägga fram förslag om obligatorisk cykelhjälm.
Länkar:
DN-artikeln
Artikel från British Medcial Journal
Kommentar till BMJ-artikel.
Länken till BMJ är trasig. Men artikeln i kan läsas här som PDF.
British Medical Journal: Dorothy Robinson: Do enforced bicycle helmet laws improve public health?
DN har skrivit om Dorothy Robinsons artikel:
DN: Cykelhjälmar kan skada hälsan
Och här finns en mer officiell länk än i kommentaren ovan:
Do enforced bicycle helmet laws improve public health? (pdf)
Den här versionen finns hos PMC. PubMed Central (PMC) is the U.S. National Institutes of Health (NIH) free digital archive of biomedical and life sciences journal literature.
Cykelhjälmar torde inte skada hälsan. Även om det finns en del data som pekar på att den som använder hjälm cyklar något mindre försiktigt än den som inte använder hjälm (riskkompensation) och värre, att cyklister med hjälm ges mindre vingelmån av omkörande bilförare än vad cyklister utan hjälm ges. Men detta torde knappast kunna uppväga det skydd hjälmen ger om man cyklar omkull.
Däremot är det ganska tydligt att en lag om obligatorisk hjälmanvändning skulle skada hälsan. De positiva hälsoeffekterna av den motion som cyklingen ger är tio gånger större än de negativa effekterna av främst cykelolyckor. Så det behövs inte att särskilt många cyklister slutar att cykla p.g.a. en hjälmlag för att hälsoonyttan ska vara större än hälsonyttan. Förutom att ”safety in numbers” förefaller fungera så att antalet cykelolyckor med bilar inblandade är nästan oberoende av antalet cyklister. Däremot ökar förstås antalet cykelolyckor singel när fler cyklar.
Det är farligare att inte cykla än att cykla utan hjälm. Men säkrast är att cykla med hjälm.
Björn Abelsson
Björn, studier från sjukhus brukar visa att cyklister utan hjälm har fler huvudskador. Det är den vetenskapliga grunden för hjälmlagar och hjälmkampanjer. Men som Dorothy Robinson visar i British Medical Journal (ovan) så har man inte kunnat visa att huvudskadorna bland cyklister minskar när fler bär hjälm, inte om man jämför med fotgängare i alla fall.
I vintras kom en sjukhusstudie som kollade på både hjälmar och alkoholpåverkan [1]. Det visade sig att alkoholpåverkan hade den största korrelationen med huvudskador [2,3]. Det är den enda studien som kollat på detta vad jag vet. Både denna och en annan, tidigare studie visade att nyktra cyklister oftare bär hjälm [4,5].
Många sjukhusstudier visar att hjälmar har en skyddande effekt på ansiktet, vilket är märkligt då hjälmen inte täcker ansiktet. Enligt Cochrane Review kan hjälmen minska risken för huvudskador med 63-88% och ansiktsskador (övre och mellersta ansiktet) med 65% [6].
Eftersom hjälmen tycks skydda ansiktet nästan lika mycket som skallen så är min hypotes att de nyktra, hjälmbärande cyklisterna skyddar huvudet reflexmässigt, t ex genom att ta emot med händerna. De två studierna på alkoholpåverkan är ganska små, bara 200-300 cyklister, så det kanske inte är någon säker slutsats. Men jag tycker det är ett mycket viktigt fynd som borde studeras närmare. Kanske syns detta i de svenska sjukhusens databas STRADA?
[1] Alcohol, bicycling, and head and brain injury: a study of impaired cyclists’ riding patterns
[2] Road.cc: Bike helmet activist’s own study finds no significant benefit in wearing one
[3] Bicycle helmets benefits might be overestimated DL Robinson.
[4] Bike Riding And Alcohol: A Lethal Combination
[5] Use of Alcohol as a Risk Factor for Bicycling Injury
[6] Cochrane Review: Helmets for preventing head and facial injuries in bicyclists
Visst skyddar cykelhjälmen ansiktet! Hjälmen sticker ut ett par centimeter framför pannan och slår i marken innan näsan gör det. En bra hjälm med bra glid mot asfalten minskar också huvudets rotation och bidrar till att ansiktet kommer i kontakt med underlaget senare än om man cyklar omkull utan hjälm.
En viktigare negativ hälsoeffekt av att använda cykelhjälm är i så fall att hjälmanvändning kan bidra till att sprida uppfattningen att det är farligt att cykla och därigenom minska cykelanvändningen. Jag är dock skeptisk till att uppmana cyklister att sluta använda hjälm för att på det sättet ev. förmå fler att börja cykla.
Jag vill i stället sprida budskapet att cykling alltid är hälsosamt, men ännu mer hälsosamt om man minskar risken för svåra skallskador vid omkullkörning genom att använda hjälm. Fokus bör ligga just på singelolyckor. Dels för att dessa är särklassigt vanligast, dels för att det är vid singelolyckor som hjälmen kan göra störst skillnad och dels därför att vi har svårare att bygga bort singelolyckor än att skydda cyklisterna från bilarna.
Björn Abelsson
Som jag skrev i inlägget 2006..så när jag var cykelforskare (med bl a Björn Abelsson i referensgruppen!) var jag hårdnackad motståndare till hjälm. Jag ansåg att vi borde klara att bygga ett så säkert system att de inte skulle behövas.
Nu håller jag mer på Björns linje. Propagera för att fler skall cykla, för att då blir man friskare och utsläppen minskar. Och försök få fler att använda hjälm, då minskar en del skadetyper.
Men inför ingen lag för då minskar cyklandet så att den negativa hälsoeffekten blir större än den positiva av hjälm…
Björn, menar du verkligen att hjälmen skyddar näsan? Min näsa sticker ut precis lika mycket som hjälmen, trots att hjälmen sitter horisontellt som den ska. Det är lätt att kontrollera genom att titta i två speglar i 45° vinkel.
Jag kan gå med på att hjälm skyddar pannan, men inte ansiktet eller näsan. Då borde sphinxen haft hjälm :)
När man cyklar omkull landar man oftast inte helt vertikalt med ansiktet parallellt med asfalten. Man landar i stället i sned vinkel mot gatan, med huvudet först. Utan hjälm slår pannan i asfalten och bromsas kraftigt. Då vrids huvudet bakåt och ansiktet skrapar mot underlaget.
Med hjälm landar man med hjälmen mot asfalten. Hjälmen glider mot asfalten och huvudet vrids inte lika mycket bakåt som utan hjälm. Därför minskar risken för ansiktsskador om man använder hjälm.
Detta gäller särskilt vid litet högre hastigheter, då ju också risken för svåra skador är störst. Om man ramlar av cykeln vid mycket låg hastighet kan man slå i ansiktet, men då är energin mindre och skadorna lindrigare.
Björn, är det här en hypotes eller en slutsats? Som jag förstår har cykelhjälmar inte testats med dockor, utan bara genom att tappa dem från 2 meter med en vikt i.
Sen förstår jag inte riktigt. Om pannan slår i först så borde väl ansiktet och hakan tryckas in mot kroppen? Jämför med en boll som rullar på marken.
Jag måste erkänna att jag själv inte har sysslat med utformning eller provning av cykelhjälmar. Jag har dock läst en del om de försök som har gjorts med att ta fram en ny typ av hjälm som ska minska risken för torsionsskador genom att skalet ska kunna vrida sig litet utan att huvudet vrids. Så det finns en del kunskap om vridning i samband med cykelolyckor. Sedan har Erik en poäng i att vridningen borde ske ”framåt” i rörelseriktningen, eftersom uppenbarligen både kroppens och huvudets tyngdpunkt ligger högre än kontaktytan. Fortfarande ligger ju dock kontaktytan längre från ansikten om man har hjälm än om man inte har det, så det bör fortfarande vara så att risken för ansiktsskador är mindre med hjälm än utan.
Mitt intresse för hjälmfrågor beror delvis på att jag har kraschat tre hjälmar, så jag har en viss anekdotisk evidens för hur hjälmar fungerar vid verkliga cykelolyckor. Första gången var i Vätternrundan när jag låg för nära cykeln framför och gick omkull. Omkullkörningen gick rätt bra, trots hastigheten på c:a 35 km/h. Däremot blev det en rejäl smäll när jag blev påkörd av en cyklist längre bak i klungan. Andra gången var också i Vätternrundan, då jag cyklade för nära en cyklist som jag körde om. Min trampa fastnade hans och jag roterade 180 grader och ramlade pladask på rygg och slog i bakhuvudet i asfalten. Tredje gången var på väg till jobbet när en bil stannade mitt på cykelbanan. Jag tvärbromsade och gick över styret och landade på huvud, axel och höft i 40 km/h. Ett nyckelbensbrott och diverse skrap- och blåmärken blev resultatet, plus en kraschad hjälm. Hur dessa olyckor skulle ha slutat utan hjälm vet jag ju inte, men jag är rätt glad att jag hade hjälm och försöker alltid att använda hjälm när jag cyklar. Ett alternativ kan ju dock vara att cykla litet mer försiktigt.
Björn Abelsson