Hurra nu får vi bygga saker!

I går kom Sårbarhetsutredningens första delbetänkande. Det handlar alltså som alla vet om sårbarhet för de klimatförändringar som är på gång. 335 sidor om hur vi skall ändra vattenregleringar, bygga vallar osv kring våra stora sjöar.

Visst är det fantastiskt. Nu blir det fart, när det handlar om att bygga saker. Men alla åtgärder som tidigare utredningar som t ex Klimatkommittén (2003) tagit fram, och allt fint och vackert som finns i översiktsplaner och andra policydokument om hållbarhet, behovet av att minska transporterna osv, där händer ingenting.

Borde man inte börjat i andra änden? Att åtgärda problemen vi källan? Att angripa sjukdomen och inte symptomen?

Intressant nog lanserar Aftonbladet idag sin stora klimatkampanj. I ett av reportagen säger hockeyfrille-meteorologen Pär Holmgren att han tycker att bensinpriset borde höjas, med 1 öre om dagen. Bra idé – som tillåter en anpassning att ske.

På Aftonbladets kampanjsajt kan du också se hur olika städer svämmas över. Tur man inte bor i Kristianstad.

Och jag gillar tipsen vad vi alla kan bidra med. Problemet är att detta inte räcker. Vi som enskilda personer sitter inte på de instrument och verktyg som behövs. Det behövs omfattande politiska beslut, på global och nationell nivå. Hoppas politikerna läser kvällstidningar – vetenskapliga rapporter tycks de ju inte läsa i någon större omfattning.

Framtidsyrken för en ny tid.
Dagens yrke: vallbyggare

Länk:
Aftonbladets Klimatkampanj
Så svämmar din stad över
Sårbarhetsutredningen

4 kommentarer
  1. Lars at Ejgde
    Lars at Ejgde says:

    Hej.
    Hittade till din blogg idag.
    Det Du skriver om intresserar även mig i högsta grad. Jag är själv i transportbranschen och ser mer och mer av det vansinne som transprotsektorn håller på med och i snabbt ökande tempo.

    Slutklämmen i din post talar om politiska beslut. Tänker du i några särskilda banor då. Att göra resor och transporter dyrare via bränsle och vägskatter tycks ju inte direkt avskräcka men får rätt odemokratiska konsekvenser.
    Har Du funderingar vilken typ av politiska beslut som kan vända trenden?

    Lars

    Svara
  2. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Transporterna är för billiga idag. Det håller även transportbranschen med om.

    Och att avgifter och skatter fungerar visade ju trängselavgifterna i Stockholm.

    Jag tror att det måste till mycket stora åtgärder typ skattehöjningar på bensinen. Att inte göra något är inte särskilt demokratiskt. Då blir det bara de med mycket pengar som klarar sig!

    Svara
  3. Lars at Ejgde
    Lars at Ejgde says:

    Om man bara använder sig av priset på energi som politiskt styrmedel blir det också odemokratiskt.

    >Den rika familjen i sin stadjeep har ändå råd att köra obegränsat när bensinen kostar 2o kr medan jag som är fattig och bor på landet, utan bussar och tåg, måste cykla till affären 11km bort.
    Alltså, höga energiskatter slår hårdare mot fattigare än rika.
    Likadant är det med trängselavgifter i städer. Minskningen med 20% av rusningstrafiken morgon och kvällar i Stockholm berodde helt säkert på att dom som inte hade råd med avgifterna fick sluta köra.
    Syftet att få ned trafikbelastningen lyckades alltså, men vilka fick axla den bördan?

    Det jag menar här att trafikpolitiska beslut måste utformas så att alla blir tvugna att dra ”sitt strå till stacken”.
    Gör man inte det så spär man bara på klyftorna i samhället.

    Fast nu var jag mer intresserad av att prata om transportpolitik som gäller godstransporter.
    Jag lär återkomma om det.

    Svara
  4. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Du har naturligtvis rätt. och det går att kompensera för detta. I Stockholm var det redan så att de som inte hade råd åkte kollektivt, så minskningen gjordes inte bara av de som inte har råd.

    JAg tror att vi förutom de kortsiktiga styrningen med avgifter tec, så måste vi organisera samhället på ett sätt så att tillgängligheten ökar. Dvs så man inte behöver cykla 11 km till affären utana att den finns närmare.

    När det gäller gods så tror jag att på kort sikt måste man använda avgifetr på samma sätt som i Tyskland, vilket gör det mer intressant att flytta över gods till tåg.

    Gods på tåg är underutvecklat i Europa. I USA går en mycket större andel av godset på järnväg, vilket jag skrivit om nån gång i somras.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.