873 mm, 8 år och 20%
Idag skiner solen här i Barsebäckshamn. Jag har varit inne på kontoret i Lund och städat skrivbordet i går eftermiddag och idag på förmiddagen, medan det fortfarande var molnigt.
I Indien och Bangla Desh regnar det. 20 miljoner människor är drabbade av de extrema monsunregnen i norra Indien och Bangla Desh. Under juli månad har det regnat 873 mm där, jämfört med den 187 som vi mätte upp här.
Om det hade varit 20 miljoner människor i Europa, hade vi inte sett snabbare åtgärder för att lindra nöden? Hade vi inte fått igång diskussionerna om hur vi stoppar klimatpåverkan snabbare?
I dagens DN recenseras Mark Lynas nya bok ”Sex grader”. Ni vet samme Lynas som häromåret skrev den uppmärksammade ”Oväder” om hur vädret påverkas av växthuseffekten.
Nu har Lynas gått igenom tusentals forskningsrapporter och kommit till slutsatsen att om vi vill hålla växthuseffekten under den nivå när temperaturen ökar mer än 2 grader så har vi 8 (åtta) år på oss att göra något! När man passerar dessa 2 grader får man omfattande återkopplingar i kolcykeln, och då kan uppvärmningen börja skena: tundran smälter och lösgör massor av metangas, Amazonas djungler torkar ut och drabbas av bränder som ytterligare späder på uppvärmningen osv.
Vid 4 grader: Antarktis börjar oåterkalleligen smälta, Sahara tar klivet över Medelhavet.
Vid 5 grader: Öknarnas utbredning leder till enorma flyktingströmmar, och i de varma haven frigörs enorma metandepåer som knuffar uppvärmningen vidare.
Vid 6 grader: Ett ogästvänligt, tropiskt klot där resterna av mänskligheten kämpar för sin överlevnad.
Och enligt Lynas måste vi handla snabbt! Inom åtta år måste vi vända utvecklingen, vilket kräver snabba och samlade åtgärder. När vaknar vi?
I Stockholm har trängselavgifterna startat igen och vi ser att vi fått samma minskning i trafiken som under försöket, ungefär en 20% minskning av antal passager över avgiftssnittet. Alltså är det 20% av bilresorna som inte är värda de 20-30 extra kronor det kostar att passera ut och in. Kanske är det alltså inte så svårt att minska utsläppen åtminstone med denna procentsats?
Länkar:
Ah! Ännu en fördel för spårbilar: De funkar även i förhållanden som på bilden!
När det gäller 20% biltrafiksminskning i Stockholm så visar denna höga siffra på att det i Stockholm är ganska egalt om man tar bil eller T-bana, det går ungefär lika sakta, på grund av trängseln i trafiken.
I våra övriga städer har vi en kollektivtrafik som går med ca 20 km/h mot T-banans 30 km/h och oftast en mycket mer lättflytande trafiksituation på vägarna. Detta gör att en trängselavgift på 20-30 kronor inte alls skulle ha lika stor effekt som i Stockholm. Att medelresan är kortare än i Stockholm i våra andra städer gör också att promenadtiden till hållplatsen blir mer dominerande, så medelhastigheten med kollektivtrafiken blir ännu sämre jämfört med bil än i Stockholm (ok, det där blev krångligt skrivet, jag tar ett exempel). Om vi tänker oss att vi har medelhastighet med bil på 20 km/h i Stockholm och 30% i Medelstad och medelreslängd på 10 km i Stockholm och 5 km i Medelstad så blir det följande tider, om vi förutsätter totalt 8 minuter för att gå till och från hållplats.
Stockholm, bil: 30 minuter
Stockholm T-bana: 28 minuter
Medelstad, bil: 20 minuter
Medelstad buss: 38 minuter
Medelstad spårvagn: 35 minuter
För att få en situation där en trängselavgift har stor effekt i Medelstad behöver vi alltså ett kollektivtrafiksystem som ger bättre restid än bil, t ex spårbil med 40 km/h medelhastighet:
Medelstad, spårbil: 15,5 minuter
I Stockholm tror jag att det kan bli svårt med kapaciteten i ett rent spårbilsnät, men kanske på längre sikt när fordonsluckorna går ner eller om tågbildning farten blir implementerat:
Stockholm, spårbil: 23 minuter
Som synes är inte vinsten lika stor i Stockholm tack vare att T-banan ger en högre medelhastighet redan idag, vilket förstås är en stor bidragande orsak till den höga kollektivtrafikresandeandelen där. Detta är alltså ett starkt argument FÖR spårbilar eftersom det visar på medelhastighetens stora påverkan på resandemönstren! Om man inte orkar ta in spårbilarnas övriga fördelar kan man ju tänka sig det som en ”fattigmans tunnelbana”, dvs en möjlighet att få tunnelbanans reshastighet utan att betala 1,25 miljarder per kilometer.
Notera förresten att min jämförelse T-bana/bil i Stockholm haltar, eftersom T-banenätet är så pass glest att en medelgångtid i båda resändarna tillsammans på 8 minuter knappast stämmer. Med ett spårbilsnät i Stockholm skulle man kunna erbjuda detta på i stort sett alla adresser.
Jag tycker du är duktig. Men nu tänker jag inte ha fler spårtaxikommentarer.
Starta en egen blogg om sårtaxi. Jag skall läsa den.
JAg har inget emot spårtaxi. Bara den sekteristiska hållningen.