Plus och minus….
Sitter i Dinersloungen på Kastrup. Är på väg till London för att sitta med i den internationella programpanelen för ECOMM 2008 – European Conference on Mobility Management, som 4-6 juni går av stapeln i London. Konferensens tema för i år (i fjol var vi den i Lund) är ”Tackling climate change”.
Det känns ganska konstigt att sitta här och vänta på planet för att åka och prata om papers som diskutera hur vi hanterar klimatförändringen. Hoppas jag gör nytta….
Å andra sidan är London min favoritstad, fast den här gången har jag inte många minuter över, trots att jag inte är hemma förrän midnatt på tisdag.
Under två dagar skall vi alltså penetrera alla de papers som kommit in och besluta vilka som skall få vara med på konferensen. Bland de som jag läst vara det två stycken som jag tyckte stack ut rejält – ett från Australien och ett från USA. Om dessa kommer med så ökar vi utsläppen ytterligare….
Och på tisdag eftermiddag skall jag sitta i ett annat möte i en task force om europeisk mobility management – vad skall vi fokusera på i framtiden etc.
Den här veckan skall vi i övrigt slutberäkna Trivectors utsläpp för 2007. Det ser ut som vi hamnar kring 70 ton koldioxid, något lägre än 2006. Vi kommer att köpa CDM-rättigheter med Gold Standard. Återkommer om detta.
Länk: ECOMM 2008
Ja, återkom gärna med någon eller ett par säkra sätt att klimatkompensera sina resor. Beamways AB kommer självklart att klimatkompensera de resor vi måste göra med fossila fordon…
Va, har du startat bolag också?
Jo lovar återkomma. JAg har haft samtal med Energimyndigheten om seriösa aktörer etc. Och jag har fått pris från ett par seriösa ”leverantörer”.
Det är väl bra att folk startar bolag. I den här branchen behövs det seriösa aktörer.
Jag gillar ju företag. I de flesta branscher. JAg hade bara inte förstått att Bengt tänker bli spårbilsfabrikör också, inte bara lobbyist! Kul!
Jag har hela tiden tänkt mig att starta bolag, det är tekniken jag kan. Lobbying är inte min hemmaplan. Jag hoppas att det finns andra som orkar mer där. Men det har tagit tid att övertala investerare att ens få loss en första slant. Alla simuleringar och kalkyleringar jag har gjort har syftat till att övertyga mig själv och andra att detta är värt att satsa på.
Problemet för de flesta är att man litar mer på sin magkänsla än på fakta. Så är det ju i alla frågor, men det är bara i vissa som intuitionen leder fel. Det är jobbigt att hela tiden skrika och peka på siffrorna, och sen trots allt bara få svar baserade på den där magkänslan, trots allt utredningsarbete man har lagt ner. Att som lök på laxen bli beskylld för att vara religiöst övertygad av den som gick på magkänslan är inte särskilt roligt. Men jag jobbar på. Idag var det möte med en möjlig patenthandläggare. De där grabbarna vet att ta betalt…
BRa att du startat bolag!
JAg tror att problemet ligger i att allt inte finns i siffrorna. Så är det i många fall – vi kna inte beskriva hela sanningen i siffror.
Men om man framställer det som att siffrorna är allt, och vi andra som inte köper koncepetet inte förstår något alls, är det lätt att bli betraktad som religiös.
Du/ni skulle vinna mycket på att släppa detta synsätt.
Så du menar att folk inte bryr sig om ifall det tar 10 eller 30 minuter att ta sig till jobbet kollektivt när det tar 10 med bilen? Är det de siffrorna som vi inte ska redovisa?
Du köper uppenbarligen inte konceptet (utom möjligen i några små alibi-fall). Så, vad är det för del av sanningen som du har, förutom att alla andra är lika konservativa som du själv. Det är så klart svårt, det har alltid varit svårt att få gehör för nya idéer och det har alltid tagit lång tid. Mitt hopp är att det snart har tagit tillräckligt lång tid för spårbilsidén. Att stenen snart är i rullning. Det finns tecken som tyder på det. Men det har det gjort förr också, och ändå har ingen lyckats.
Idag har jag letat efter patent hela dagen. Det är slående hur många uppfinnare som har satsat tid och pengar, mycket tid och mycket pengar. Och inget har de haft för sitt besvär. Så det är klart att man undrar om den sensate vågen av system kommer att gå samma öde till mötes, samtidigt som folk fortfarande inte har tid och lust att ta bussen utan sätter sig i sin bil för att köra de där 3-5 kilometrarna till jobbet. Varför? För att fegheten och konformismen, lobbyismen och stelbentheten har vunnit ännu en seger över objektivitet och framtidstro. Kort sagt: Inget beslut är lätt att fatta!
(Där fick jag väl till det!).
Nej. Det jag menar är att i alla utvärderingar av olika system, infrastruktur etc så finns saker förutom siffrorna som är svåra att väga in.
Och det är kanske det du kallar magkänsla. Att fler än jag tycker att visuellt intrång, tillgänglighet, trygghet etc är tillräckligt problematiska är väl skälet till att det inte byggs några system.
Visst är det visuella intrånget i viss miljöer störande, det är därför jag försöker minimera det. Men jag tror ändå att det är rädslan för det nya som är dominerande.
Jag har egentligen inget emot att det byggs spårvägar, om man bara löser grundproblemet: folk tar bilen. Men det gör man ju inte med ett system med så dåliga prestanda. Det funkar bara där trafiken är svårt köskadad och därför lika långsam. Summan av kardemumman blir då att alla reser långsammare och man har betalat väldigt dyrt för detta.