Pudersnö och spårtaxi
Vaknade på skärtorsdagens morgon 07.20 och tittade ut över Öresund, och ett bedövande vackert kritvitt landskap, och en molnfri himmel. Strandängarna var helt vita och snön låg stilla över alla buskar och träd, som om nån under natten gått runt med en sockerströare. Det hade snöat ett tunt lager under natten, och utan att blåsa, vilket är ovanligt här.
Vi hade inte tänkt att åka ut till Barsebäckshamn redan på onsdagen, efter svärfars begravning, men det kändes rätt och vi kom hit ganska sent. Begravningen blev väldigt fin, ett 50-tal människor kom, vilket är ganska många om den som dött är 93 år. Prästen höll ett ovanligt fint griftetal, och om du behöver en bra, rolig, knasig och varm präst i Eslöv, så kan jag rekommendera Karin Sterzel.
Sen töade alltihop bort under dagen, och idag på långfredagen är det tillbaka vid mer normalt med regn och grått. Hade det varit för 25 år sedan hade radion spelat sorgemusik också, vilket varit passande med vädret.
Läser om Världsnaturfonden, WWF, som publicerat en rapport om landets tolv främsta klimatentreprenörer. Efter att under 4 år har varit ordförande i Sustainable Business Hub, ett nätverk för företag som jobbar med hållbarhetsfrågor, vet jag hur viktigt det är att lyfta fram dessa företag. De skall ju göra en del av jobbet att rädda världen, och de skall också ge oss jobb och välfärd i en verklighet när konsumtionen blivit mer hållbar.
12 företag lyfter man fram, inom energi, byggande osv. Och så spårtaxi naturligtvis. För alla företag utom SkyCab (spårtaxin) finns uppskattningar om hur många ton koldioxid man kan spara. Och det är klart, ingen vet. Ingen vet om det är möjligt att de facto ersätta bilresor med spårtaxi – och i vilken utsträckning. Eller om det blir ett komplement som kostar i energi och resurser, men inte ger lika mycket tillbaka.
De kriterier som man i rapporten säger att man använt för att välja ut bolagen på måsta man ha tänjt ganska rejält för att få med ett spårtaxiprojekt:
• Företagets produkter kommer att generera stora minskningar av växthusgasutsläpp på en global nivå
• Företagets produkter är anpassade för en global marknad
• Företaget är expansionsbenäget och har en bra strategi för att snabbt nå ut globalt med sina produkter
• Företagets produkter går att börja använda i stor skala och spridas snabbt inom ett par år
• Verifikat och/eller expertutlåtande finns som stödjer företagets uppfattningar om vad deras produkter kan uppnå
Särskilt punkten om att produkten skall gå att använda i stor skala inom ett par år….
Som vanligt vill jag påpeka att jag inte har något emot att det forskas och utvecklas inom transportområdet – inte ens inom PRT. Men just det som rapporten här visar, att man vet väldigt lite om systemeffekterna, gör att jag blir så trött när detta presenteras som lösningen med stort L.
Glad Påsk!
Länkar:
DN om klimatföretagen
WWF om klimatföretagen
Rapporten om klimatföretagen
När det gäller spårtaxis potential att minska koldioxidutsläppen så behöver den ju inte vara liten bara för att den inte i dagsläget är bevisat stor. Eller hur?
Sen tror inte jag heller att SkyCab kommer att bli det spårtaxiföretag som kommer att få ut en produkt, men man får ändå ge Åke Åredal viss credit för att han lyckas ta sig in på sådana här listor.
Om man så går till punktlistan som du tycker att man måste tänja rejält, så stämmer detta förstås för SkyCab eftersom man fortfarande inte har lyckats locka några investerare att tala om. om man tänker på spårtaxi mer allmänt behöver inte dett gälla. Framförallt Vectus har ju finansiella muskler bakom sig som inte står spårvagnsindustrin efter.
Mitt företag Beamways har hittills bara lockat till sig en mindre mängd kapital, men driver ett målinriktat arbete som innefattar både teknisk utveckling och vidare finansiering.
När det gäller potentialen att minska utsläppen är spårtaxi det bästa sättet inom persontrafikområdet.
Mina beräkningar för Linköping visar på en besparing på ca 200kg/innevånare och år. Detta är den rena ersättningen av bil- och bussutsläpp. Det blir alltså 20 000 ton per år för Linköping. Det är inte en stor utsläppsminskning jämfört med investeringen, men ändå 3-4 gånger bättre än Ostlänken (enligt Banverkets beräkningar). Om man hypotetiskt hade spårtaxi i alla städer skulle man förmodligen spara betydligt mer än dessa 200 kg/person och år tack vare att spårtaxisystemen ger access till järnvägen på ett smidigt sätt vilket ger ökad använding av denna på längre sträckor.
Spårtaxi är kanske inte motiverbart enbart för att minska koldioxidutsläppen, men det gäller i så fall alla kollektivtrafiksatsningar. Spårtaxi har ungefär en tiopotens mindre investeringskostnad per sparat utsläpp än spårvagn tack vare att en mycket större andel av bilisterna kan lockas över. När det gäller tåg tyder mitt enda exempel på att det skiljer en faktor 3-4.
Om man gör en samhällsekonomisk analys och tar med andra faktorer som restider etc så serr man att spårtaxi är oerhört mycket mer lönsamt än investeringar i tåg eller spårvagn.
Vet vi verkliegn hur många bilister som flyttar över?
Nej, vi vet inte hur många bilister som flyttar över. Men vi kan t ex använda vägverkets och banverkets modeller och få fram de siffror som jag anger. Vi kan också använda sunda förnuftet och fundera på hur många som kan tänkas välja det ena och andra transportslaget av dessa. Enligt detta och gängse analys är det ju restiden och reskostnaden som är de viktigaste faktorerna för resvalet. Båda dessa faktorer är väldigt lika för bil och spårtaxi vilket i sig tyder på att man hamnar rätt så nära 50% andel för vardera. Man kan också betrakta mindre viktiga faktorer och då har spårtaxi och bil förstås olika för- respektive nackdelar. Dessa kommer att vara olika viktiga för olika personer, men jag ser ingen av dessa som är absolut övervägande så att det kan avsevärt rubba talet 50%, vilket är den andel jag har räknat med. Och då är det förstås av de bilresor som håller sig inom spårtaxinätet, inte alla bilresor. Det är då förstås företrädesvis kortare bilresor som ersätts, och därför blir koldioxidbesparingen endast 200 kg per person och år, trots att svenskarnas bilåkande förser atmosfären med uppåt 1500 kg / år.
Om man ska vara petig så fanns det faktiskt ytterligare bolag i WWFs lista som inte hade redovisat koldioxidutsläppsminskningarna och de som hade gjort det hade väl ofta inte helt oantastliga beräkningsgrunder heller.
Om man nu (hemska tanke) tror att SkyCab ska få 20% av en global världsmarknad på spårbilsnät som betjänar säg 1 miljard människor (ungefär så räknar de andra bolagen) så blir besparingen alltså 40 miljoner ton per år. Detta placerar SkyCab i mitten av fältet av dessa 12 bolag om jag minns siffrorna rätt.
Wow, det var ju ingen liten marknad 1 miljard människor. Men låt säga att hälften av jordens befolkning bor i städer, så blir det blir väl 20% av alla som bor i städer så är det 29% av dessa. Som gör 50% av sina resor med spårtaxi.
Men då har vi alltså andra parallella system som tar hand om 71% av resorna.
Och hur blir då LCA-analysen, med alla dessa parallella system?
Jag sa inte att det var realistiskt, bara att det var så de andra företagen på WWFs lista byggde upp sina analyser. Men å andra sidan är det väl fullt möjligt att 29% av alla städer bygger spårtaxisystem, 99% har väl buss idag, 20% spårvagn, 10% tunnelbana eller några såna typer av siffror.
Vi har ju redan andra system som tar hand om de andra 71% även om kollektivtrafiken är erbarmligt långsam osv. Det svåra är hur vi ska ta hand om de nya 2,8% som tillkommer varje år (eller förmodligen mer i många länder).
Ska vi fortsätta att bygga vägar för att folk köper bilar så att det blir kö på de gamla? Eller sluta bygga vägar så att det blir mycket köer på de befintliga (och ännu mer utsläpp) och samtidigt bygga långsam konventionell kollektivtrafik så att alla får dubblade pendlingstider? Eller ge folk vad de vill ha: Snabba och miljövänliga resor och samtidigt investera mindre än för tung kollektivtrafik.
En annan fråga till dig som förespråkar förtätning av städer: Finns det siffror på hur mycket resandet egentligen minskar av att man bygger säg ett område på 100 lägenheter centralt än perifert? Hur mycket koldioxid sparas egentligen? Hur står sig detta mot den minskade biomassan när man tar bort grönområdet där man byggde? Jag börjar nämligen ana att åtminstone här i Linköping där man förtätar för glatta livet så är det i själva verket kommunens kostnader för vägar, fjärrvärme, el och vatten som man vill minska. Idag erkände en politiker t o m detta i Corren. Återigen har miljön blivit ett alibi för att göra impopulära åtgärder av andra skäl.
Rean kenworthy & Newman gjorde de klassiska analyserna på 1980-talet som visar hur städers täthet och bensinförbrukning hänger ihop. Så det är väl belagt.
Och vi måste skapa ett samhälle där BEHOVET av att förflytta personer och varor minskar….
15 procentenheter högre kollektivandel med spårtaxi!
Den stora konsten är att öka andelen resor med kollektivtrafiken, och härigenom minska bilresandet. Kollektivtrafikens marknadsandel har stagnerat i Sverige under de senaste 20 åren, trots alla satsningar på regionaltåg, stombusslinjer, nya spårvägar och 50 % skattesubventionering till driften. Om man sammanfattar det tiotal förstudier som har gjorts av spårtaxinät i Sverige och i Storbritannien, och där man seriöst har räknat med riktiga trafikprognosmodeller, då visar det sig att kollektivandelen i genomsnitt ökar med 15 %-enheter med spårtaxi, jämfört med situationen utan spårtaxi. Detta betyder att om kollektivandelen i utgångsläget är ca 5 %, då kan ett spårtaxinät bidra till att öka denna andel till ca 20 %. Är den 15 % i utgångsläget, kan man åstadkomma ca 30 % kollektivandel med spårtaxi. Vilka andra kollektivtrafiksatsningar ger lika stora effekter?
Comment by Göran Tegnér den 8 april 2008