Etanol är bättre än mycket annat
Högsommarvärme ute. Men innan jag går ut i solen skall jag skriva några fler rader om etanolen, och hur den kan vara ett hållbart alternativ. Det mesta faktan nedan kommer från forskaren Pål Börjesson.
Låt oss börja med att konstatera att biobränslen aldrig kan ta över allt fordonsbränslebehov. Kanske 20-25% säger forskarna. Låt oss också slå fast att oljebaserade bränslen inte är hållbara vare sig vid utvinning eller användande. Bara så vi vet vad vi har att jämföra med i utgångsläget.
Om etanolen skall vara ett hållbart alternativ beror bl a på
- var biomassan odlas
- vilken den är
- hur den odlas
- hur processen ser ut
- vilken energibärare man använder till processen
- hur man använder restprodukterna
- hur man transporterar den.
Inte konstigt att vissa journalister som Collin på Aftonbladet och även Swärd i DN etc går vilse i pannkakan. Inte konstigt att DI publicerade en artikel härmodagen med mängder av sakfel.
Skall man kunna räkna rättvist måste man göra en rättvis systemavgränsning. Och den behöver vara ganska vid för att ge ett rättvisande resultat.
Man kan börja med att konstatera att de stora utsläppen kommer från odlingen. Transport och process står bara för någon procent av etanolens koldioxidekvivalenter. Sen tar vi steg för steg:
- Vi odlar vetet helst på befintlig åkermark så att vi inte släpper loss markbundet kol med nyuppodling av mark.
- Vid odling skiljer sej naturligtvis energiinnehållet beroende på vilken biomassa man använder. Vi utgår från svenskt vete i detta exempel. Vi tar då 2,3 kg vete som kommer att ge 1 liter etanol.
- Vi ser till att den gödning man använder är tillverkad så att man avskiljer lustgasen, som är en 300 ggr mer agressiv växthusgas än koldioxid.
- Vi använder bioenergi i tillverkningsprocessen.
- Man tar med energivärdet i restprodukterna – baserat på deras energiinnehåll och inte ekonomiskt värde. Då får man av de 2,3 kilona vete 1,6 kilo halm som man kan använda för att elda ett biobränslekraftverk med, och då ersätter 1,4 kg ved/flis. Man får också vid själva processen 0,8 kg drank, som kan ersätta 0,6 kg sojamjöl som djurfoder.
Om man gör på detta sätt – och i Sverige är vi på god väg – så kommer etanolen att ge mellan 77-82 % mindre koldioxidutsläpp per energienhet än bensin.
Metanol, som Gillberg håller på med, kommer något längre, – 85 % och smartast av allt, biogas gjord på gödsel -180 %, beroende på att man då tar hand om metangasen som annars läcker från gödseln.
Så enkelt är det ju inte. Svenska Dagbladet kommer att köra en artikelserie med lite högre krav på faktainput. VI hoppas att den kommer att nyansera debatten en del.
Själv kommer jag att fortsätta köra på biogas ett tag till….
Nu skall jag gå ut i solen och läsa vad The Economist skriver om olja i dagens nummer.
Men det här med vätgasbilar då? Vad tror du om det? Är det tänkbart att utvecklingen av sådana bilar köpbara för den vanlige konsumenten kan gå lite snabbare än vad man trodde från början. Förra året läste jag någonstans att det skulle ta minst 10 år innan man lyckades frmställa vätgasbilar som hade ett pris som gjorde det möjligt för ”vanliga” människor att köpa dem. Malmö kommun är ju lycklig ägare av en av dessa bilar. Man skulle ju verkligen vilja hålla tummarna för att vätgasbilar kunde komma ut på marknaden inom bara några år. Tack för etanolförklaringen.
Här har vi möjlighet till en teknikexport!
I USA (EBAMM-modellen 2006)anges växthusgasutsläpp för etanol till 86% av bensins vid dagens framställningsmetod.
Om man sätter in maximalt med kol i processen (som i USA inte behöver importeras) blir utsläppen 102% av bensins.
Problemet är ju att vätgasen skall produceras på något sätt. Och det går åt mycket energi. Solceller i Sahara kanske kan bli ett alternativ.
Oavsett om du är ironisk eller ej så tror jag att Sverige just kan exportera denna typ av kunnande. Om man gör på samma sätt med majs-etanolen som exemplet för vete så förbätrrar man även där. Särskilt om man gå över från kol till biobränslen i processen.
Och Pål visade och en figur som visar att spannmålsetanolen ger ca 1,6 ggr, sockerbeta 1,8 och majs 1,4 ggr i snitt om man ser på ett större antal studier. Det är bara två av tio majsetanolstudier som visat på negativt energiutbyte, och i snitt alltså 1,4.
2,3 kg vete för 1 liter etanol låter ju bra, när man ser det så, problemet är att det skulle krävas i snitt ca 650 kg vete om dagen för varje buss i Stockholmstrafiken eller 421 milj kg årligen, bara för dessa bussar….
Visst, det var ett fiktivt exempel, coh både jag och Pål menar att om etanolen skall bli riktigt hållbar krävs det att man gör den på restprodukter från skogen t ex. och varför inte på alger?
Tydligen finns det flera pågående projekt i både stor och liten skala för att framställa biodeiesel/etanol ut alger beroende på hur rika de är på olja/kolhydrater. Enligt Marinebiology.com (tror jag sidan hette) kan man få ut omkring 100 mer/hektar än t ex raps. Bl a Shell har experimentodlingar utannför Hawaii och i Mexico (tror jag det var) skall tydligen uppemot en (1) miljon gallon etanol/biodiesel säljas, producerad från just alger i stora (flask?)behållare…Goggla på algea, ethanol etc så finner ni en del. Men varför snöar alla in på just majs, sockerrör och skogsavfall (som alla konkurrerar med föderesurserna och fjärrvärmekraftverk etc) när det finns enkla lösningar för att producera både olja och etanol på ett billigt, miljövänligt sätt, tillgängligt för de flesta länder….???
Visst alger verkar kunna bli lovande. HAr tagit upp dem i senare inlägg. Men skogsavfall är inte så dumt (men räcker inte så långt).