Den perfekta stormen

I förrgår tog världens börser ett glädjeskutt för att oljepriset sjönk från 145 dollar per fat ner till 142 dollar. Igår sjönk börserna igen, trots att oljepriset sjunker några dollar till. Matpriserna har stigit med 75% på ett år, och nu sägs biobränsleboomen ligga bakom.

Just när världen diskuterar klimatfrågan för fullt, och den uppgiften tycks mycket, mycket svår att lösa, får vi samtidigt höjda oljepriser, till en nivå som de flesta inte trodde skulle komma så fort. Och båda dessa problem försöker världen nu lösa genom att satsa på biobränslen och då menar vissa att det höjer matpriserna så att det får miljoner att svälta. Den hemliga rapporten från Världsbanken sägs ju visa att så är fallet – men den sockerrörsetanol vi kör på i Sverige ligger trots allt bra till. Låt oss läsa rapporten när den kommer och se…

Att matpriserna går upp när oljepriserna går upp är ju annars ingen överraskning. Nästan all mat kräver olja för att produceras: att tillverka gödning kräver massor av energi – ofta olja, att plöja, harva, så och skörda kräver olja, att transportera maten kräver olja osv.

De höjda oljepriserna ger också ökad makt åt länder som vi kanske helst skulle se fick mindre makt och inflytande, länder som Ryssland och Saudi för att ta ett par exempel. Och får denna typ av länder ökad makt är det lättare att att kräva att vi behöver nya signalspaningslagar och mer makt åt FRA.

Och världen går in i en lågkonjuktur, eller kanske till och med recession. Danmark har minskat sin BNP två år i rad, och ekonomerna talar om att detta är ett tecken på att Europa är på väg in i en recession. Kanske är det just det som klimatet behöver, en avkylning av ekonomin? Det utttalande som G8-länder gjorde idag om att minska koldioxidutsläppen 50% till 2050 är både ett för litet åtagande, och åtföljdes dessutom inte av någon handlingsplan eller liknande.

Ett intressant tecken på att något är på gång har vi sett de senaste dagarna: Trafiken på de amerikanska vägarna har minskat på ett sätt som aldrig hänt sedan man började mäta 1942, enligt FHWA, Federal Highway Administration. ”the sharpest yearly drop for any month in FHWA history.” Records have been kept since 1942″

(Bilden bygger på rullande 12-månadersmedelvärlden)

Kurvan är som ni ser ganska anmärkningsvärd. Transportekonomer har i många år förundrats över att bensinpriselasticiteteten verkade vara noll. Men nu har man alltså passerat en gräns där även amerikanerna börjat minska sin bilkörning. Problemet i USA är ju bara det att det saknas en kollektivtrafik som kan ta över.

När jag tittar på den svenska statistiken som man kan gräva fram på Vägverkets hemsida (det är inte lätt – men det går) tycker jag mig kunna sen en något minskande tendens de senaste månaderna även här.

Men det krävdes en perfekt storm för att det skulle börja ske.

Länkar:
FHWA om trafikvolymerna
DN om G8
The Guardian om amerikanernas minskade bilkärlek
DN om Världsbanksrapporten
SvD om FRA och Ryssland (tillägg den 9:e juli)