Framtid och karneval

Nej jag håller inte på att lägga ner bloggen – men det är mycket nu. Har ämnen i huvudet till massor av blogginlägg, som jag borde ha skrivit.

T ex om i torsdags när jag hade ordnat ett framtids-thinktank med 4 vänner som alla tänker mycket och klokt om framtiden. Det var:

– Troed Troedsson, paradigmmäklare som är en av landets bästa föreläsare (250/år…betydigt mer än mina 60..), och som jag föreläst tillsammans med många gånger. Hävdar blandannat att långsiktighet ofta inte är hållbart.

– Torvald Jacobsson, miljöinstitutet, som jobbar mycket i Kina och vet vad som händer där. Dessutom alltid uppdaterad inom all världens ämnesområden. Jobbar dessutom med en en historisk framtidsutställning om natur på Malmö Muséer.

– Sindre Magnusson, fd miljömupp och numera framtidstänkare. Jobbar i skärningen kultur, upplevelser och miljö. Har en mycket spännanade framtidsblogg. Var mest dystopisk av oss. Det går åt skogen med planeten, men människan klarar sig genom att det ligger i DNA:t att vi har är programmerade för reproduktion. Vi förökar oss till vi blir så många att jorden inte räcker till. Då får vi bygga nån farkost och fortsätta leva där….

– Ivar Wenster, fd kulturchef i Karlskrona, numera konsult i egna bolaget Ankdammen. Har guidat mig och andra ledamöter i Stadsmiljörådet (vila i frid) runt Florens en natt mellan 23.30-02.00. Minnesvärt, som det mesta Ivar säger.

Vi hade några väldigt spännade timmar, och vi kommer att göra om det hela igen i höst. Och då lovar jag att beätta mer…

Hela helgen har jag ägnat åt Lundakarnevalen. Detta underbara jippo som bara finns vart fjärde år. Sett alla de stora nöjena, utom Kabaren. Revyn var en glimrande Gudomlig komedi. Med Sune Gud den Helige Andesson etc. Och dubbelskopi – båda ändar samtidigt.

Spexet var så där – inte så kul. Det är svårt med korta spex. Halvkul, med för många långsamma vackra sånger.

Cirkusen – som var en blandning av saga, nycirkus och opera. Superproffsigt och underfundigt – med parkeur-killarna, och alla superduktiga operasångare som höjdpunkter.

Showen, med bara tjejer, och en supertight jazz-combo, var proffsig, och med suveräna sånginsatser. Ibland var det kul också, som i Karisma för humanister.

Och så Barnevalen, som jag såg 4 ggr inkl genrep. Dottern regisserade, och spelade monsterflicka, och sonen spelade gitarr, thats why. Och jag hade dessutom själv bidragit med sångtexter, när tiden tröt för dottern. Kanonbra, roligt, bra musik och sång, och ungarna älskade det. Och jag är inte partisk, eller?

Och nu sitter jag på ett hotell i Stockholm och har tagit upp mat på rummet för att hinna göra klart en presentation till en av morgondagens två workshopar, den om promenadstaden. Och så föredraget till onsdag morgon i Helsingborg, när jag skall prata direkt efter miljöministern, på länstyrelsernas plan och byggdagar. Jag skall inte visa några bilder eller diskutera hans insats i Uppdrag Granskning om Förbifart Stockholm. Jag lovar – eller?

Nu är det slut på pausen…