EU leker påskhare och tror sig hitta ägg

Igår presenterades EU:s nya White Paper om transporter, Transport 2050 – Roadmap to a Single European Transport Area – Towards a competitive and resource efficient transport system . Där tror man sig ha hittat Columbi Ägg: Att kunna fortsätta att öka rörligheten och samtidigt bygga ett hållbart transportsystem.

Vice-President Siim Kallas, som är ansvarig för transporter sa i en kommentar: ”Transport 2050 is a roadmap for a competitive transport sector that increases mobility and cuts emissions. We can and we must do both. The widely held belief that you need to cut mobility to fight climate change is simply not true. Competitive transport systems are vital for Europe’s ability to compete in the world, for economic growth, job creation and for peoples’ everyday quality of life. Curbing mobility is not an option; neither is business as usual. We can break the transport system’s dependence on oil without sacrificing its efficiency and compromising mobility.

Man har också gjort en reklamfilm som visar hur just denna policy kommer att lösa alla problem. Men herregud, har man varit med några år vet man att denna typ av policys inte kan ändra nånting. Det är vi människor som måste göra det.

Det stora misstaget som man gör är att bara fokusera på utsläppen från transporterna. Ett transportsystem som är hållbart inom alla hållbarhetsaspekterna måste enligt forskarna bygga på att vi minskar behovet av transporter, inte ökar det. Även om rapporten har rätt – att det går att minska utsläppen av såväl växthusgaser och andra emissioner, och ändå öka rörligheten – så gäller det bara kring just dessa utsläpp. Men alla andra hållbarhetsaspekter på transporterna som energi- och resursanvändning, buller, markanspråk, stadsliv, trängsel, hälsa, olyckor etc, kommer att fortsätta gå åt fel håll om rörligheten fortsätter att öka.

Som så ofta i dessa sammanhang gör man en fantastisk bra sammanställning av läget, och en bra analys. Roten till problemen är enligt rapporterna 4 olika problem: inneffektiv prissättning (de externa kostnaderna är fortfarande inte internaliserade), inadekvat forskningspolicy (fel i marknad och regelstyrning gör att bra resultat inte tillämpas), ineffektiva transporttjänster (här pekar man på problemen att modernisera järnvägen) och brist på integrerad planering av transporterna.

På åtgärdssidan är det ömsom vin ömsom vatten. Som tex det kloka målet att på medellånga avstånd över 30 mil ska persontrafiken och godstrafiken mellan städer bort från vägarna och i stället gå via järnväg och vattenvägar.Men när det gäller stadstransporter så pratar man mest bara om att bilarnas drivmedel skall vara fossilfria.

Och så antagligen kommer politrukerna in på slutet och gör en piruett, struntar i analysen och får till det att rörligheten skall fortsätta att öka och allt skall bli så bra så bra. Och så fortsätter vi på den ohållbara vägen, eventuellt med minskade emissioner, men alla andra faktorer pekande åt fel håll.