Här har du ditt 2012

Så är 2011 slut. Ett händelserikt år med revolutioner i mellanöstern, naturkatastrofer i Japan och på andra platser, en Euro som nästan kraschat, en socialdemokrati som har stora problem och nya katastrofala rekord både i förhandlingarna om, och i verkligheten, när det gäller klimatet.

Ja det är ju inte lätt att sia, särskilt inte om framtiden, men så här ser min spaning ut:

Revolutionen fortsätter. Detta är helt enkelt den korta sammanfattningen av spaningen. Vi lever in en brytningstid, mer än jag kan känna att vi gjort under någon annan del av min femtiosexåriga levnad. Inom massor av områden kommer vi att se bubblor spricka, furstar störtas och paradigm brytas. Vi får vänja oss vid att stormakten inte heter USA utan Kina och Indien. Bostadsbubblan spricker och mäklare blir inte lika tjusigt yrke längre – och backslicken blir därmed mindre populär.  Kärnkraften hämtar sig inte efter Fukushima. Den urbana livsstilen ökar ännu mer i attraktivitet.

Skuld, girighetes- och resurskris. Vi får ännu fler fall av Carema Girighetus. Proppen är ur. Fler och fler tröttnar på att känna sig lurade, och tar saken i gena händer. Kollektivet blir coolare än på sjuttiotalet. Ellinor Ostrom, som fick nobelpriset för ett år sedan, blir allt mer uppskattad för sin forskning som visar att som lokalsamhällen visst kan hantera allmänningar. Vi kommer att se fler och fler självförvaltande grupper som klarar sådant våra politiker inte förmår klara: att hushålla med resurser, att minska koldioxidutsläppen etc. Mycket möjliggöras genom att crowdsourcing bidrar till lösningen av allt fler av samhällets utmaningar. Basaren slår ut katedralen som metafor för hur det går till. Facebook blir viktigare än e-post. Fler och fler företag, organisationer och städer går före i klimat-och miljöarbetet – och Lena Ek och hennes kollegor blir omåkta, en gång till.

Det kommunala planmonopolet blir allt mer obsolet. Iden om det kommunala planmonopolet bygger på en väldigt lokal samhällsutveckling och -påverkan som helt enkelt inte är relevant längre. Vi bor i en kommun, jobbar i en andra och har våra fritidssysselsättningar i en tredje. Kommunen är helt enkelt inte den mest relevanta enheten för styrning på lokal nivå längre. Om vi skall klara hållbarhetsutmaningarna krävs lösningar som kräver en regional samverkan som i många fall inte är förenlig med kommunalt planmonopol. Externhandel exemplifierar svårigheterna.  Men den fortsatta urbaniseringen gör att fler och fler av de köpcentrum som är helt externa, som Center Syd i Skåne,  får problem. Trots att kommuner som Uddevalla glatt pytsar in 500 miljoner för att få IKEA till orten.

Kollektivtrafiken vinner ännu mer mark, men det beror inte på avregleringen. Nu är det upp till bevis för alla de som tror att kollektivtrafiken kommer att blomstra på grund av avregleringen. Kommer vi att få se nya produkter och tjänster som attraherar helt nya kundgrupper? Nej, troligen i begränsad omfattning. Planerarna på de gamla länshuvudmännen är inte korkskallar. Kommer avregleringen att trigga igång förnyelse av branschen? Ja, det har den redan gjort. Den riktigt stora förändringen kommer av satsningar på ny infrastruktur, som vi får beslut om de närmaste åren: BRT, spårvagn och höghastighetståg. Och med hjälp av ny IT som ger oss helt nya sätt att planera vårt resande.

Länk:

Bo Rothstein om Elinor Ostroms forskning