Om vi blundar hårt försvinner nog problemet
Sitter på tåget till Göteborg för att besöka kontoret där och vara med på ett kundmöte. Tågen på Västkustbanan är värda ett särskilt blogginlägg, som kommer snart. Öresundstågen funkar dåligt för den som skall åka hela vägen Malmö-Göteborg. Men mer om det senare.
Har just läst dagens DN, om förstörelsen i New York på grund av superstormen Sandy. Och i går kväll satt jag och letade bilder av förödelsen för att kunna ha med på en föreläsning i morgon på LTH om ”Transporter,hållbarhet och miljö”. Det som slår mig är att många av bilderna liknar de som finns i olika katastroffilmer som ”The day after tomorrow”. Vattnet flödar över gatorna, fyller tunnlar och tunnelbanestationer. Hela stationen South Ferry på södra Manhattan verkar attenfylld. Flera andra tunnelbanelinjer och stationer verkar också vattenfyllda.
Men ingenstans i svenska medier ställer någon den relevanta frågan: Hur mycket betyder klimatförändringarna i sammanhanget? Men ingen gång under New York tunnelbanas 108-åriga historia har en liknande händelse inträffat. Enligt en ny rapport från Munich Re, ett återförsäkringsbolag, så har Nordamerika drabbats hårt av skador på grund av allvarliga väderhändelser under senare decennier. De senaste trettio åren har denna typ av händelser femdubblats. Detta när motsvarande faktor “bara” är 4 i Asien, 2.5 i Afrika, 2 i Europa and 1.5 i Sydamerika, allt enligt Munich Re.
Att väderhändelserna ger allvarligare skador beror till en del på att befolkningskoncentrationerna ökat i dessa områden på grund av urbaniseringen. Men som professor Peter Höppe konstaterar i rapporten: ”Med största sannolikhet måste vi se rapportens resultat som ett första fotavtryck för klimatförändringar i vårt USA-data för de senaste fyra decennierna. Om de första effekterna av klimatförändringarna redan är märkbara måste alla varningar och åtgärder bli ännu mer tydliga”.
Om nu skadorna efter Sandy kommer att kosta kanske 150 miljarder dollar enligt de första uppskattningarna, hur mycket smarta åtgärder mot klimatförändringar hade de inte räckt till?
Och ingenstans i den pågående presidentvalskampanjen har klimatförändringarna varit närvarande. Plötsligt ter sig trängseln i Öresundståget, och den skakiga gången som gör det svårt att skriva som ett väldigt litet problem. Och om en minut är vi framme i Båstad, och då kommer kaffevagnen på. Då höjs standarden väsentligt.
Tillägg den 2 november: Jo det har kommit en del diskussion om kopplingen Sandy-klimatförändringar i går kväll och idag. Artikeln i Businessweek, med den slagkraftiga titeln ”Its climate change stupid” citeras av idag av SvD, ”Sandy – en storm på klimatsteroider?, med frågetecken på slutet. Och slutsatsen är det som forskarna säger: Jo stormar som Sandy kan inträffa utan klimatförändringar. Men klimatförändringarna gör dem kraftigare – mer blåst och mer regn. En storm på klimatsteroider. Länkar nedan.
Länkar:
Munich Re:
New Yorker om Sandy och klimatförändringar
SvD skriver om Businessweek-artikeln
Businessweek: Its climate change stupid
Krönika i NY Times om kopplingar mellan klimatförändringar och fler extrema väderhändelser, med en liten förhoppning om att klimatfrågan letar sig in i presidentkampanjen.
http://www.nytimes.com/2012/11/01/opinion/kristof-will-climate-get-some-respect-now.html
Var den skakiga gången lokal över Hallandsås eller är kanske hjulupphängningarna slitna?
@Jan: Nej tyvcärr så är det många av Öresundstågen som har väldigt skakig gång. Ibland smäller det till så man tror något skall gå sönder…
Det är inte alla som ser enbart negativt på katastrofer som ”Sandy”.
Ekonomer som Paul Krugman menar att det omfattande återuppbyggnadsarbetet kan vara det som behövs för att sätta fart på tillväxten i USA! Cyniskt så det förslår!
@Leonardo: NU har jag läst alla Krugmans senaste blogginlägg och kolumner, och jag hittar inget sådant uttalande.
Men förmodligen har han rätt. Katastrofer och krig sätter fart på ekonomin. Vi borde få folk att fatta att vi har en ständigt pågående katastrof-klimatförändringen- som man kan satsa pengar i och få fart på ekonomin på det sättet.