Kollektivtrafiken ska fördubblas. Pruta inte på det

I Almedalen handlade ett av Trivectors seminarier om fördubblingen av kollektivtrafiken. Samma dag som seminariet var, den 3 juli, skrev Björn Wendle, kontorschef på Trivector Traffic i Lund, och jag en debattartikel i Sydsvenskan på samma tema.

Artikeln blev rejält uppmärksammad och en del av branschorganisationernas företrädare förstod inte varför vi tycker det är dumt att byta fördubbling mot förbättring. Men det är väl uppenbart, att det tydliga, utmanande och ordet ”fördubbling” är ett mycket bättre riktmärke än det lite förpliktigande ”förbättring”.

Därför kommer här, på en av årets hetaste dagar, hela texten till debattartikeln:

”Sverige har ett fördubblingsmål. Antalet resor med kollektivtrafik ska vara dubbelt så många 2020 som 2006.

Beslutet togs 2008 och bakom målet står Sveriges alla kommuner, landsting, tågoperatörer, bussbolag och taxibolag via sina branschorganisationer. Också regeringen står bakom målet via infrastrukturminis¬ter Catharina Elmsäter-Svärd (M).

Det finns en vacker vision hos parterna bakom fördubblingsmålet att ”kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle.” Men nu när arbetet för att uppnå målet borde intensifieras börjar de inblandade parterna pruta på det.

En väl fungerande kollektivtrafik och en hög andel kollektivtrafikresor är viktigt. Investeringar i kollektivtrafik ger samhälle, näringsliv och allmänheten flerfalt tillbaka i form av effektiva resmöjligheter, ökad hälsa, attraktiva städer och bättre konkurrenskraft.

Åtgärderna parterna har kommit överens om är många. Det behövs bland annat bättre infrastruktur, modern teknik, bostäder nära kollektivtrafikens knutpunkter och en lång rad styrmedel. Men den viktigaste åtgärden är att bygga ut och öka kollektivtrafiken.
Mer och bättre kollektivtrafik kostar pengar, mycket pengar. Och nu ifrågasätter både forskare och flera av parterna bakom fördubblingsmålet om åtgärderna är värda pengarna och väljer att backa.

Kollektivtrafiken bidrar inte tillräckligt mycket till klimat- och miljömålen säger Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. I Malmö ifrågasätter både politiker och medier den nya MalmöExpressen på grund av att den blivit dyrare än planerat.
Och varken Lunds kommun, Region Skåne eller staten verkar vilja finansiera en attraktiv kollektivtrafik för pendling till ett av Sveriges största arbetsplats- och studieområden i nordvästra Lund oavsett om det innebär spårväg eller någon annan trafiklösning.

Parterna i kollektivtrafikbranschen velar också och byter ut fördubbling mot förbättring.
När visioner och mål, efter några år av samverkan och studier, ska övergå i handling och finansiering blir det stopp. Ord och handling går inte hand i hand. Vi har tyvärr sett det förut.
Det är sant att kollektivtrafik kostar mycket pengar. Det händer att projekt går fel och överskrider budget. Enbart mer kollektivtrafik är inte lösningen som räddar klimatet. Men det är också sant att ny och bättre kollektivtrafik kan ha stort värde, både mätbart som sådant som är svårare att mäta. Det handlar om tillgänglighet och resmöjligheter, men också om bättre miljö, ökad trafiksäkerhet, ökad folkhälsa och mindre trängsel.

Aktuell forskning visar att personer som reser kollektivt rör sig mera och har bättre hälsa än vanebilister. Med kollektivtrafik kan regioner förstoras på ett hållbart sätt, och göra att fler får arbete.

Kollektivtrafik ger ett mer jämlikt resande som fler har råd med. Eftersom Sverige urbaniseras snabbast i Europa krävs effektiva transportsystem som kollektivtrafik om inte städerna skall korkas igen och bli oattraktiva. Och nyttan för klimat och miljö är inte alls försumbar, även i en framtid där bilarna går på el.

Att kollektivtrafiken idag finansieras av samhället till cirka 50 procent beror på att den är väsentlig för ett väl fungerande samhälle.

Kollektivtrafikens problem är att det är inte är så lätt att inse vidden av dess betydelse. Sett till varje sak för sig, miljö, hälsa, mindre trängsel, pendlingsmöjligheter och andra faktorer, kan man tycka att kostnaderna är för stora. Men väl fungerande kollektivtrafik skapar stora värden för samhälle och näringsliv. Det kan vara svårt att se och förstå i förväg men i efterhand är det ofta uppenbart. Ingen räknade i förväg hem utbyggnaden av Sveriges stambanor eller Stockholms tunnelbana i en samhällsekonomisk kalkyl, för att ta två exempel Utebliven utbyggnad av kollektivtrafiken har också en kostnad. En scenarieanalys av Norges nio största stadsområden har visat att en utbyggnad av transportsystemet baserad på bil är nästan 70 % dyrare än om motsvarande utbyggnad görs med cykelåtgärder och kollektivtrafik.

Skåne är ett framgångsexempel och har redan fördubblat kollektivtrafiken en gång sedan Region Skåne bildades 1998, och är på väg att göra det igen. Ett nytt examensarbete vid KTH i Stockholm visar dessutom att Skånes tågtrafik är bland de effektivaste i landet.

I Helsingborg ökade resandet med stadsbuss med 80 procent mellan 2005 och 2013, medan antalet bussar bara ökade med 41 procent. Ökat resande och effektivitet går alltså att förena, och hänger kanske till och med ihop. Ju mer vi reser desto billigare kan varje resa bli. Men den fortsatta tillväxten i den skånska kollektivtrafiken bromsas av att viktiga investeringar fördröjs, till exempel utbyggnad av fyrspår på stambanan och bussgator och spårväg i de större städerna.

Pruta inte på fördubblingsmålet när det nu ska förverkligas. Bättre kollektivtrafik behövs för att uppnå en lång rad samhällsmål.”

Christer Ljungberg   Björn Wendle

Länk till artikeln i Sydsvenskan