Slow train coming – eller alive and kickin?

Idag fyller järnvägen i Sverige 150 år. Den 5 mars 1856 gick det första tåget i reguljär trafik mellan Örebro och Nora. DN uppmärksammar detta mycket förtjänstfullt, genom flera intressanta artiklar.

Tåget har naturligtvis betytt mycket för utvecklingen av de städer och orter som fick järnväg. Orter som sen i vissa fall sett tågen sluta göra upphåll på stationen. Idag handlar tåg mycket om ett av de ord som våra politiker älskar allra mest: regionförstoring. Tåget skall göra det möjligt för regioner att växa. I praktiken handlar det om att vissa orter skall leva på att vara sovorter till andra, de vi kallar regioncentra.

Aldrig nånsin har det åkts så mycket tåg i Sverige som det gör idag. Vi reser ca 10 ggr mer med tåg idag än vi gjorde för hundra år sedan. Men kapacitetsutnyttjandet i tågvagnarna ligger i snitt på ca 40%, så det finns stora möjligheter att öka resandet ytterligare. För alla som pendlar på överfulla pendel- och regionaltåg känns detta kanske som en klen tröst.

När det gäller godstranporter på järnväg är utvecklingen i Europa och Sverige inte lika positiv. I Sverige står järnvägen för ca 30% av godstransporterna uttryckt i tonkm. I EU som helhet endast för ca 15%. I USA däremot, bilens förlovade land, står järnvägen för ca 50% av godstransportarbetet.

På många håll ställs mycket stora förhoppningar till att järnvägen skall kunna spela en stor roll i det framtida hållbara transportsystemet. Järnvägen behövs helt enkelt – även de nästa 150 åren.

Grattis – festligt att du lever än!

Figur från: Efficient train systems for freight transport. A systems study Principal Report, KTH Railway Group, Report 0505, Stockholm 2005