Spårtaxi engagerar igen
Fortfarande tillkommer det kommentarer på mitt tidigare inlägg om spårtaxi. Två engelskspråkiga kommentarer på en svensk blogg! Det senaste berättar om att flygplatsen i Denver stängt sitt spårtaxi-system för bagagehantering. Ett praktfullt fiasko för ett system som har vissa likheter med spårtaxi. Enligt kommentatorn går spårtaxi i USA under namnet ”faith based transit”, så mitt tidigare påstående om att ”när Jesus kommer tillbaka åker han spårtaxi” kanske det ligger något i ändå?
I dagens Uppsala Nya Tidning finns ett debattinlägg från en ekonom, Mats Åkerblom, kring ämnet spårtaxi. Han landar i att ett traditionellt stadsbanesystem vore att föredra. Nu får väl troligen Uppsala en snutt spårtaxi trots allt, som skall byggas av koreanska Vectus. Men att bygga denna 400 m långa sträcka för att demonstrera spårtaxi är lika intressant som att demonstrera att ett helt telenät fungerar genom dra en sladd mellan två hus och visa att de kan prata med varandra. Det är ju nätet som är det intressanta, och det verkar ha fungerat dåligt på Denvers flygplats.
5 berättigade krav på kollektivtrafiken och 2 fel om spårtaxi
Mats Åkerblom ställer i UNT den 24 mars fem berättigade krav på kollektivtrafiken, om: framkomlighet, snabbhet & turtäthet, tryggt, olycksfritt och utsläppsfritt och den ska ha lägre totalkostnad än busstrafiken. Dessutom måste den accepteras av ”Vårda Uppsala”, som har slags någon (av Gud given?) vetorätt… Det mesta som sägs av Mats Åkerblom är mycket klokt och berättigat, så när som på två fundamentala felaktigheter om spårtaxi. Mats skiriver: ”Spårtaxi är snabb och turtät, men har låg kapacitet. Högst uppnådd turtäthet efter 30 år av försök är var 37:e sekund. Fyra personer per vagn var 30:e sekund ger 480 personer i timmen, vilket är som buss i femtonminuterstrafik”. Detta stämmer inta alls. Det mest spårtaxiliknande systemet som finns i drift (och tyvärr det enda hittills) är Morgantown Personal Rapid Transit, i drift sedan 1975 (vagnarna är lite större). Den har körts anropsstyrd med 15 sekunders turintervall. Man har där transporterat 58 miljoner passagerare utan en enda allvarlig olycka. Modern spårtaxi går att köra med 2-3 sekunders tidslucka vilket ger en maximal linjekapacitet av 4 pass*30*60, vilket ger 4 800 – 7 200 passagerare per timme, d.v.s. mer än en normal spårvagn.
Även vid en normal beläggningsgrad för spårtaxi på 1,25 passagerare (dvs ungefär samma som för en personbil) får spårtaxi en kapacitet på 2 250 passagerare per timme. Med frivillig samåkning kan man räkna med 2,5 passagerare per vagn i högtrafik, vilket ger ca 4 500 passagerare per timme, eller ca 45 000 resenärer per dag. Detta borde räcka även för Uppsala.
” Ingen spårtaxi har kunnat tas i trafik trots 30 år av försök”, säger Mats Åkerblom vidare. ’Kunnat’ är nog fel ordval. ’Velat’ är nog vad det handlar om. Man har inte velat eller vågat.
Drift- och kapitalkostnaden per resenär blir lägre med spårtaxi än med både buss och spårväg; det visar en aktuell FoU-rapport presenterad vid en internationell automatbanekonferens i Bologna i höstas. Med en superlätt bankonstruktion, många små enkla förarlösa vagnar utan förare och förarlöner blir den totala drift- och kapitalkostnaden per 10 km resa mellan 10 och 15 kr för spårtaxi; jämfört med ca 23 kr för buss och ca 33 kr för spårväg.
Christer Ljungberg fortsätter att raljera mot spårtaxi; denna gång måste han dock hämta motargument från ett misslyckat bagageahanteringssystem vid Denvers flygplats i Colorado, USA, som påstås vara spårtaxi. Christer har rätt på ett sätt: även ett spårtaxisystem kan säkert misskötas som alla andra tekniska system, med dålig teknikutformning och management. Men vi dömer ju inte ut alla spårvägar, tunnelbanor eller pendeltåg, bara för att det uppstår allvarliga driftproblem med dessa. Christer Ljungberg behöver inte gå över ån efter vatten för att finna fel. På Arlanda och på Gardemoen, två mera närliggande flygplatser fungerar nämligen ’spårtaxi’ alldeles utmärkt: dä har vi samma typ av ”spårtaxi”-system för bagagehanteringen, med många små automatiska fordon (korgar) som transporterar resenärerna (i detta fall =väskorna) till rätt gate från resp. incheckningsdisk. Dessutom med likartade motorer som Vectus’ spårtaxi i Uppsala: med linjärmotorer. Och detta fungerar som sagt alldeles utmärkt!
Spårtaxi är dubbelt så bra och hälften så dyr som traditionell kollektivtrafik. Det är dags att satsa på moderna transporter, för att citera den senaste trafikpolitiska propositionen!
-Ayatollan
Egentligen är det mot mina principer att publicera kommentarer som är anonyma. JAg har svårt att förstå varför man inte vågar stå för sina åsikter. Nästa gång den anonyme Ayatollan skriver publicerar jag inte utan en riktig underskrift.
I övrigt har jag bara lyft fram en kommentar och en debattartikel.