Godstransporter på järnväg i USA och Europa
Sitter och roar mig med EU:s senaste transportstatistik som anlände häromdagen: ”EU energy and transport in figures”. Finns säkert anledning att återvända till denna många gånger, men just nu hittar jag två mycket intressanta uppgifter.
Alla vet ju att USA är bilens förlovade land. Men inte när det gäller godstransporter – då handlar det mest om järnväg. I Europa går 44,3 % av tonkilometrarna på vägarna, och 10,0 % på järnväg. Resten är till största delen sjötransporter.
I USA går 33,4 % av godstransportarbetet på vägarna och 42,4 % på järnväg.
Det trodde ni inte! De flesta brukar bli förvånade över dessa siffror. Och de visar också på att det bör finnas potential i Europa. Jo, jag vet att vi har olika järnvägssystem etc, men det förklarar inte hela skillnaden.
(Skrev om detta redan i samband med att järnvägen fyllde 150 år den 5 mars).
Å andra sidan, på många av dessa tunga godstågssträckor går i princip inga persontåg. Och rullar både persontåg och godståg så har godstågen företräde. Med andra ord, många gånger tar det så otroligt mycket längre att åka tåg mellan två platser (eftersom godståg inte rullar så snabbt, och ofta stannar mitt i ingenstans för last och loss) att det inte finns någon som helst anledning att ta tåget, tyvärr. Vet inte vilket som är att föredra – gods på väg och människor på räls, eller tvärtom. När det gäller vikt och volym, så vinner ju godstågen…
Å andra sidan, på många av dessa tunga godstågssträckor går i princip inga persontåg. Och rullar både persontåg och godståg så har godstågen företräde. Med andra ord, många gånger tar det så otroligt mycket längre att åka tåg mellan två platser (eftersom godståg inte rullar så snabbt, och ofta stannar mitt i ingenstans för last och loss) att det inte finns någon som helst anledning att ta tåget, tyvärr. Vet inte vilket som är att föredra – gods på väg och människor på räls, eller tvärtom. När det gäller vikt och volym, så vinner ju godstågen…