Vely good cals
I Dagens Industri kan man läsa en intressant artikel om bilismen i Indien. Idag har Indien 7 bilar per 1000 invånare, att jämföra med Sveriges 452 och USA:s 477.
Nästa år släpper den indiska biltillverkaren Tata en bil som kostar motsvarande 17.000 kr. För de 300 miljoner indier som till hör den växande medelklassen räknar man med att detta blir den nya inneprylen. Alla vill lämna de överfulla bussarna och skaffa egen bil.
Många bävar för vad som kommer att hända. Och då handlar det inte i första hand om de ökande utsläppen som blir följden, utan främst om den trängsel man ser framför sig.
Och vem är vi att säga till indierna att ni skall inte skaffa bil för miljöns skull? Skall vi förneka dem det som vi själv haft sen 1960-talet?
Det enda sättet att angripa problemet är att vi i väst börjar minska våra utsläpp rejält. Endast då kan vi föra en vettig diskussion om hur utvecklingsländer som Indien och Kina skall kunna låta bli att öka sina utsläpp.
Inte bara trängseln blir ett stort problem. I och med att kollektivtrafiken nu är usel i Indien så kommer en hel generation indier uppfatta kollektivtrafik som en standardsänkning jämfört med egen bil. Det blir guld värt att visa indierna trevlig kollektivtrafik som t ex våra europeiska och asiatiska snabbtåg, och metron i Paris.
Erik: Du menar den attraktiva kollektivtrafiken som lyckas fånga hela 8% av våra resor?
Det finns uppenbarligen ingen kollektivtrafik som kan konkurrera med bilen. Möjligen kan det lyckas i Indien om de får till de där trafikstockningarna som utlovas, och bygger tunnelbana.
En sak som jag har funderat på är vad som skulle hända om de andra 92% också skulle vilja åka tåg. Hur många mer järnvägar skulle vi behöva bygga och vad skulle det kosta? Men det kommer ju inte att hända så länge det överhuvud taget finns bränsle att få tag på till bilen.
Bara med ett trafikslag som kombinerar bilens flexibilitet med tågets miljövänlighet kan vi åstadkomma en stor förändring. Spårbilar har just dessa egenskaper. Varför motståndet är så stort även nu i klimatväckelsens tid är för mig en gåta. Om det blir för svårt att utveckla fungerande system återstår att se, det har hittills inte investerats mer än 10% av vad en ny bilmodell kostar att utveckla. I hela världen. Någonsin. Detta har givit 2 system godkända för persontrafik och ett på god väg…
När Vinnova delade ut pengar i år till forskning om ”framtidens persontransporter” fick spårbilar 1 miljon och kollektivtrafik 19! Det är inte sådana skärvor som kan skapa framtidens transportsystem, utan det krävs rejälare summor.
Så var vi där igen…
I Skåne ökar tågtrafiken redan med ca 15% per år, och detbörjar bli kapacitetsbrist. Man har så svårt att tänka som Vägverket, ”predict and provide” så när vi säger att 2030 har man kanske 6-10 ggr så högt tågresande så har man svårt att ta in detta.
Och visst finns det städer som har betydligt högre kollektivtrafikandel än 8%, t ex Stockholm, som ligger på 60%, kanske bäst i världen. Utan spårtaxi.
Men Stockholm jobbar hårt på att minska sitt beroende av kollektivtrafik: Norra Länken, (9 mdr), förbifart Stockholm (25 mdr) kommer att ge nya förutsättningar att ta bilen, och sänka kolletkivtrafikandelen till mer normala nivåer. Det är inte den enormt bra kollektivtrafiken utan den enormt dåliga kösituationen som är orsaken till Stockholmarnas kollektivåkande. Det är inte så att de till skillnad från andra människor vill stå som packade sillar i skrikande och skramlande tunnelbanevagnar halvtimmar eller mer för att komma till jobbet.
Att tågtrafiken ökar med 15% per år låter mycket men om man tänker sig att man börjar på 10% av resandet så är det alltså 1,5% av det totala resandet som denna ökning motsvarar. Detta är samma siffra som det totala resandet enligt SIKA ökar per år, så det man klarar i Skåne, vilket i och för sig är imponerande och säkert kräver stora investeringar, är att hålla biltrafiken konstant.
Trots denna i mina tankar rätt lilla ökning så står man nu alltså inför kapacitetsbrist i järnvägsnätet. Tänk dig då att försöka få över de 75-80% av biltrafiken du själv talar om i senare inlägg på järnväg. Vad kostar inte det i investeringar och i form av restidsförluster. För hur mycket du än vill bortse från det så kommer det alltid att ta MYCKET längre tid att åka regionala resor med tåg än med bil. I en ny studie kring Södertälje tar det 2-3 gånger längre tid dörr till dörr med järnväg än bil för populära resrelationer i Mälardalen. Rapporten refereras i ett papper som presenteras i samband med spårbilskonferensen i Uppsala 1-2 oktober.
Vadå alltid? OM jag skall till Helsingborg eller Hässleholm, eller Malmö för den delen, så går det ofta snabbare med tåg.
För jag tror ännu mindre på spårtaxi i denna typ av regionala resor.
Intressant att du kan ta dig så snabbt till dessa städer. Men du bor väl vid järnvägsstationen då. Men det är inte så stor andel som gör det. Sist jag var i Malmö åkte jag buss, det tog en väldig tid. Det vore intressant att se en sammanräkning av alla tider dörr till dörr för din tåg- respektive bilresa!
Sen har jag rotat lite mer i din siffra på 60% kollektivresande i Stockholm. Jag kan inte hitta denna siffra, men det kanske är antalet resor, möjligen. Om man i stället tittar på antalet personkilometer så blir siffran 20% vilket är en viss skillnad. Motsvarande siffror (tack SIKA) för alla län finns på min blogg: beamways.blogspot.com
DEt beror på var man letar, och hur man avgränsar det hela. Siffran var en skattning av andel kollektivtrafik av antalet resor. Om man ser på förmiddagar, hölgtrafik, in till Stockholms innerstad är siffran ännu högre: 69%. Det finns inte många städer i världen som slår det. Varken med eller utan spårtaxi!
Saknar fortfarande din beräkning av hur det ”ofta” kan gå fortare att åka tåg än bil.
Städer med spårtaxi finns det tyvärr fortfarande inga alls, menvi lär nog inte se många städer i rikare länder som har kollektivtrafikandelar över 20% i pkm förrän vi får det!
Inne i städer är bussen oftast betydligt sämre än bil. Men på lite längre resor så är ju tåget ganska konkurrenskraftigt:
Förr i tiden körde jag alltid bil från Lund till Göteborg, Kalmar, Växjö och Jönköping. I alla dessa relationer är tåget idag snabbare.
Att bilen nästan alltid slår kollektivtrafiken inne städerna beror till stor del på att vi planerat för bilen och inte för bussen.
I Köpenhamn sker 36% av jobbpendlandet med cykel. Cykeln är i allmänhet det snabbaste transportmedlet i tätorter.
http://www.vejpark.kk.dk/VejPark/byenstrafik/cyklernesby/cykelregnskab2006.aspx
Ungefär hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än 5 kilometer. I tätorter är generellt sett en mycket stor andel, cirka 70-80 procent, kortare än 3-4 kilometer. Det visar dels hur misslyckad bilismen har blivit i Sverige, dels hur stor potential cyklingen har ifall folk inte skrämdes bort av biltrafiken.
http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____1588.aspx
I Göteborg sker hela 75% av alla resor under fem kilometer med bil och kollektivtrafik, inte ens en fjärdedel sker med cykel. Källa Göteborgs cykelprogram sidan 28.
http://www.trafikkontoret.goteborg.se/FineToolsAPI/DownloadFile.aspx?fileid=378.pdf&filekey=962529216e451cf3f2215c0185933
Vi behöver inte fler plåtmonster i städerna, dom hindrar trafiken faktiskt…