Kina bygger amerikanskt vägnät

Över 70% av världens tullvägar ligger i Kina, och tullarna är högst i världen, skriver The Economist förra veckan. För att minska kostnaderna överlastar man lastbilarna, och vägarna är också farligast i världen med 86.000 dödsfall.

Motorvägarna byggs ut i ett rasande tempo. Längden på motorvägsnätet har tredubblats sedan år 2000. Även järnvägarna byggs ut men inte i samma rasande tempo.

Man bygger nu ut motorvägarna av samma skäl som USA gjorde under 50-talet. Man vill öka produktiviteten. I USA räknade man fram att under 50-talet svarade motorvägarna för 31% av produktivitetsvinsterna, genom enklare och billigare transporter.

Problemet är det samma nu som då. De externa kostanderna i form av miljökostnader och klimatkostnader är inte med. Och utbyggnaden har en avtagande marginalnytta. Nyttan av en ny motorväg i USA idag blir inte alls lika stor, om ens någon (eftersom nya vägar också genererar ny trafik). Likandant är det i Sverige. En Förbifart Stockholm idag får inte de effekter en Essingeled fick på 60-talet.

När USA byggde sina motorvägar var man mitt i det kalla kriget. Skälet var inte bara ekonomiskt utan också strategiskt. Vägar är lättare att reparera efter en attack än järnvägar. Eisenhower hade blivit imponerad av de tyska motorvägarnas resiliens (ett begrepp inom ekologin som betyder förmåga till återhämtning) vid andra världskriget.

Kanske är de kinesiska ledarna på samma sätt imponerade av det amerikanska vägnätet? Och glömmer att det är ständigt igenkorkat med ständigt ökande kostnader för trängsel.

I veckan meddelade USA att man är beredd att diskutera utsläppsminskningar av klimatgaser om Kina också lovar att minska. Men Kina har fortfarande mycket mindre utsläpp per invånare än USA (och de flesta västländer). Och utsläpp per invånare måste vara det enda rättvisa sättet att räkna. Även om det inte gynnar USA. Och även om Kina bygger ett ameriksansk trafiksystem….

Länkar:
The Economist om Kinas infrastruktur
The Economist om USA:s motorvägar