Pinsamheter
Sitter på terassen i Barsebäckshamn och tittar ut över havet. Det går att se skärmen på laptopen här under parasollet. Eftermiddagsbrisen är det enda som hörs, förutom fågelkvittret. Så avbryts tystnaden och kvittret av – en vattenskoter. Den låter som en förbannad geting på uppåttjack och den stjäl tystnaden för oss andra. Förbjud skiten inom en mil från bebyggelse.
När jag kom hem i går kväll visade hustrun mej DI för onsdagen. Där finns en debattartikel av Sandviks förre VD Per-Olof Eriksson. Titeln är: ”Jorden går inte under av utsläpp och uppvärmning”.
Tänk så rätt han har, utan att förstå det: Jorden går inte under….men kanske möjligheterna för oss människor att ha ett drägligt liv. Som av en händelse köpte jag i går på Heathrow ett signerat ex av Alan Wiesmans ”The world without us”. Boken, som handlar om hur världen skulle se ut, och hur snabbt allt skulle ändras om människan försvann, har jag skrivit om tidigare.
Visst är det intressant med en fd börs-vd som tycker att han har mycket bättre koll än majoriteten av världens forskare (jo det är en majoritet – sedan länge). Och i torsdagens DI fick han av medhåll av Sverker Martin-Löf, som är styrelseordförande i både SCA och SSAB. ”Objektivt finns det inga bevis för att koldioxidutsläppen är så skadliga som man framställer dem” säger han. Suck.
Att SSAB som en av landets största energislukare skulle tycka det var kanon om vi inte behövde bekymra oss om klimatet kan man ju förstå. Men på SSAB:s webb-plats liksom på Volvos, där de båda herrarna också suttit i styrelsen, tycks man mycket medveten om klimatfrågans allvar och betydelse. Är dessa texter bara på låtsas?
Hållbara affärer är lönsamma affärer. Om dessa pinsamma herrar speglar bilden av hur svenska företagare ser på miljö och klimat är Sverige illa ute. Att inte agera nu är inte bara korkat ut klimatsynvinkel – utan även ur affärssynvinkel.
Det känns dock hoppingivande att både DI och Svenskt Näringsliv (där Sverker Martin-Löf är vice ordf) gått ut och sagt att man tar klimatfrågan på största allvar. En värld utan oss – nja men låt oss hoppas att dessa båda herrar tar sina börsbonusar och pensionerar sig snarast.
Om man har för många ja-sägare runt sig, är det svårt att ändra sig! ( Det kräver ett enormt mod, eller en pudel ) Det gäller både på om ja-sägarna är på golfbanan eller fotbollsläktaren! Tyvärr är det därför det krävs tvingande regler/lagar ibland. Och jag tror detsamma gäller inom kommun och stat, bara att där försöker makthavarna att vara ”politiskt korrekta”. För om det inte var så skulle det vara större skillnader och mer förändringstryck i den offentliga sektorn!
Hmm, jag kan inte följa dej. Förklara!
Är ja-sägarna de som tror på klimatförändringarna? Eller är det de personer runt börs-VD-arna som aldrig säger emot?
Det jag pekar på är att många i maktposition (även i vänskapskretsar) har investerat i en viss ståndpunkt som de har svårt att lösgöra sig ifrån. Svårigheten att byta uppfattning kan inte sällan bero på att den närmsta omgivningen är ja-sägare av olika skäl (Styrelsen i Sandvik är säkert ganska odynamisk).
– Att liksom det lilla oskuldsfulla barnet i sagan utbrista Kejsaren är naken! innebär att påpeka något som alla kan se, men som ingen vågat säga.
Fast här är kejsaren fullt påpälsad….
Christer, Anonym menar nog att exempelvis Sandvik-killen har talat om för alla på Sandvik att klimatfrågan bara är en bluff. Och då blir det svårt för Sandvik-killen att backa, eftersom alla på Sandvik då fattar att han hade fel. Så han har grävt ner sig i ett hål. Istället för att erkänna detta så skriver han alltså debattartiklar i DI.
Det tråkiga är att just såna snubbar aldrig fattar hur underhållande de är! Och det förtar lite av det roliga.