Att kasta sten i glashus
Sitter på Diners-loungen på Kastrup, på väg med familjen till Barcelona och därifrån imorgon med den nya snabbtågslinjen till Zaragoza där världsutställningen pågår. Sen på torsdag tillbaka till Barcelona och sen ut till kusten 5 nätter.
Att flyga känns inte så kul dessa dagar. Om man som jag jobbar med trafik med hållbarhetsinriktning så är det naturligtvis så att man försöker minimera sina utsläpp på många sätt. Jag åker tåg ca 20-25 ggr per år till Stockholm istället för att flyga, för 10 år sedan hade jag guldkort på SAS….. Jag åker tåg från Lund till Göteborg, Växjö, Jönköping, Kalmar och Karlskrona – alla orter som jag förr alltid körde bil till. Jag går till jobbet de flesta dagarna, jag cyklar och går alltid i Lund, och när jag kör bil kör jag på biogas.
Men det blir trots allt en del flygresor i jobbet, och där koldioxidkompenserar vi för alla företagets utsläpp. Och familjen gillar att resa och trots att vi jobbar på att minimera utsläppen från dessa resor blir det någon flygresa om året. Och det här året kommer det att bli mycket eftersom vi planerar för en resa till Australien vid jul.
Den resa vi gör nu har jag koldioxidkompenserat på Atmosfair. Vi fyra släpper tillsammans ut 3600 kg koldioxid och det kostar 88 Euro att kompensera, dvs ca 200 kr/person.
Svenskarnas flygresor fortsätter att öka och det finns en mental bild att det fortfarande är billigt att resa. Men lågprisbolagen är duktiga på att hitta nya sätt att ta betalt. Vår resa med Sterling kostade 8400 för oss fyra ToR och då har vi blandannat fått betala extra för att veta var vi skall sitta.
Flygbolagen är fantastiska på att försöka få det att se ut som om de höga priserna är någon annans fel. SAS redovisar nu ”bränsletillägg” som om det inte var en naturlig del i priset. Utan bränsle kommer man inte långt.
Mina utsläpp har minskat mycket stort de senaste åren. Nu ligger jag ungefär som en normalsvensk, trots flygresorna. Men på sikt räcker det ju inte. Om vi inte vill dra ner på flygresorna blir det nog svårt.
Länkar:
Sydsvenskan om flyget
Om man inser vad som behöver göras, varför åka till andra sidan jorden när det finns så många närmare ställen att åka till?
Sjãlv har jag infört en personlig flygbudget motsvarande t/r Rom per år för privat resande.
Det var duktigt av dej anonyma person.
Det kommer nog bli svårt att få alla att bli så duktiga. Inte ens Jonas Åkerman på KTH räknar med detta i sina scenarier.
Men med stigande bränslepriser och koldioxidavgifter kommer vi nog en bit på vägen.
Och många av de som nu köper hus i Thailand blir besvikna…
Genomsnittssvensken flyger 300 mil per år, så så värst duktigt är det inte, snarare ordinärt. Genomsnittet för hela världen är inte mer än 50 mil. Har man tänkt sig att flyga en eller flera gånger till Thailand per år så tycker i alla fall jag att man inte tar sitt ansvar. Tanken med en koldioxidskatt är ju att vi ska undvika just den typen av beteenden.