Städerna har en nyckelroll i klimatarbetet
Städerna kommer att spela en nyckelroll i den nödvändiga klimat- och miljöanpassningen. I Europa bor idag 72% avbefolkningen i städer. År 2050 kommer siffran att vara 84%. Och 40% av vägtrafikens koldioxidutsläpp sker i städer.
Det här och en massa andra saker berättade jag idag när jag pratade på Eurocities miljöforum i Malmö. Eurocities är en sammaslutning av Europas största städer > 250.000 inv.
Städernas roll i klimatarbetet har inte uppmärksammats tillräckligt. IPCC skriver inget om detta. Ändå är det här som mycket måste hända – oavsett om det blir ett bra klimatavtal på COP15 i Köpenhamn (att pensionärsfähiga oseriösa ekonomer som Lundgren och Radetski hoppas på detta kan vi strunta i).
Mina råd till städerna – oavsett avtal eller inte var ganslka många. Några exempel:
– skapa flerkärniga regioner. Satsa inte bara på en huvudort. Det ger mindre utsläpp och bättre arbetsmarknad.
– Låt dem inte lura er med projekt om Urban Sustanainable Development, med fancy arkitektritade lågenergihus, i områden med usel mölighet till hållbara transporter.
– involvera många intressenter i arbetet – och glöm inte de intressenter som inte har någon röst: tillsätt en ombudsman för framtida generationer. Denna idé gillades och återupprepades av Lars Reuthersvärd från UNHABITAT i Nairobi.
– prioritera de gröna transportslagen – både i medelstilldelning och i stadsmiljön.
Jag hade fått instruktionen att säga något om vad jag önskade mig av beslutet i Köpenhamn. Jag valde då att visa en bild med en känd reklamslogan:
Varför ger flerkärniga regioner lägre utsläpp och bättre arbetsmarknad?
Om allt resande fokuseras till en stor stad, måste man i medeltal resa längre än om det finns flera kärnor. Det finns då färre kärnor som kan erbjuda jobb.
Anja Quester, som jobbar hos oss, gjorde i sitt ex-jobb en jämförelse mellan Skåne och Göteborgsregionen, och skillnaderna är tydliga.
Vilka kärnor finns i Skåne- respektive Göteborgsregionen?
En annan fråga om det här med att fler kommer att bo i städer. Vad säger du om att en del är menar att fler kommer att bo på landet när oljan blir dyr? T.ex. Daniel Pargman som vi träffade på MiljöBloggForum och systemekologen Folke Günther.
Är helt enig i dina iakttagelser kring transportsektorn. Vad man inte ska glömma bort är att kommuner ofta är stora fastighetsägare. Fastigheter står för en stor del av energislöseriet world wide, ca 40%, att jämföra med transporters ca 30%. CCI, Clinton Climate Initiative har uppmärksammat byggnader här: http://www.clintonfoundation.org/what-we-do/clinton-climate-initiative/our-approach/making-buildings-green
IPCC har uppmärksammat byggnaders roll i klimatet, se http://www.tac.com/dk/Content?contentId=document/22455
Kan man ta ett helhetsgrepp om ett helt fastighetsbestånd och energieffektivisera är många sköna Gwh sparade. Problemet är att fokus ofta är på produktionen av kraft och ej på konsumtionssidan. Se filmsnutt här om ett initiativ där man som kommun tar sitt ansvar som fastighetsägare:
http://mafrmalmo.blogspot.com/2009/06/doing-good-by-doing-well.html
Kör hårt:-) och trevlig sommar!
mvh
Mattias
Skåne: Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad, plus några små.
Göteborgsregionen: Göteborg.
Jag tror inte fler kommer att bo på landet när oljan blir. Skulle snarare tro tvärt om.
Vem var Pargman, låter intressant. Folke Günther känner jag väl till. Han måste vara pensionerad sedan ett tag.
Men hans idéer var ju snarare att man skulle riva delar i städerna och börja odla på dessa ytor. Inte att vi skulle flytta ut på landet. Lite samma idé som nu lanseras av vissa arkitekter, hus med odlingar på väggar och tak.
Räknar man in utrikes flygresor och transport av våra varor svarar transporterna för ca 40% av utsläppen.
Håller med om att energisektorn behöver mycket mer av demand management, precis som transporterna.
Hej!
Borde det inte behövas fler människor på landet om vi har mindre olja?
En del av råvarorna till eventuella biobränslen måste väl produceras på landet? Fler måste bo där för att producera dem.