Boktips i sommar

Har haft två veckors riktigt slappning. Träffat vänner etc, men i övrigt bara varit. Varit ute med båten ett par turer. Och läst böcker. Här kommer därför en del boktips, i den ordning jag avverkat dem dessa två och en halv veckor:

Ett annat liv, P O Enqvist, en biografi som jag försökt läsa ut hela våren. Och den är mycket bra och läsvärd, om man som jag läst det mesta av Enqvist. Skildringen av alkoholistens verklighet och vad som får honom att slutligen ta sig ur den, är både spännande och tragisk. När jag väl fick tid läste jag ut den på några timmar.

Berättelsen om herr Roos, Håkan Nesser. Jag fick boken signerad av Nesser i augusti i fjol när den kom ut. Har inte läst den förrän nu. Lika bra som de två tidigare i serien om Gunnar Barbarotti. Spännande möten mellan den tråkige herr Roos och den förrymda tonårsflickan Anna Gambowska. Och en blinkning till Van Vetreen med resan til Mardam.

Ängelns lek, Carlos Ruiz Zafon. Jag var enormt förtjust i Zafons första bok, Vindens skugga. Trots att jag egentligen inte gillar böcker med övernaturliga inslag fastnade jag snabbt i berättelsen om de Bortglömda böckernas gravkammare. Ängelns lek gör på precis på samma sätt att boken är svår att lägga från sej. Utspelar sig på samma plats, 20-30-talets Barcelona, och de Bortglömda böckernas gravkammare finns med på ett hörn. Fängslande.

Hypnotisören, Lars Kepler. Sommarens mest hajpade bok. Skriven av pseudonymen Lars Kepler. Därför har den blivit både hyllad och sågad. Kepler fick 9 miljoner i förskott, och boken är såld till mer än 20 länder. DN:s recenscent gillade den, trots lite för mycket spekulativt våld. Sydsvenskan sågade boken på ett sätt som bara luktade avundsjuka, ett sjukligt begär att dissa den hajpade Kepler. Och tyckte att Kepler var sämre än Marklund…. Men hallå. Kepler kan sitt hantverk. Boken är spännande som Stieg Larsson, lika läbbig som vissa Wallanderdeckare men innehåller också en samhällsanalys som gör den läsvärd.

Kunzelmann & Kunzelmann, Carl-Johan Vallgren. Har inte läst mer än halva ännu, men tycker att detta är den bästa av de svenska böckerna jag läst i sommar. Jag var väldigt förtjust i Vallgrens Augustprisade ”Den vidunderliga kärlekens historia”. Den här är helt annorlunda – åter en skröna men mer verklighetsförankrad. Utspelar sig i nutid, och under 2:a världskriget. Viktor Kunzelmann är en respekterad konstkonservator och expert på tavlors äkthet. Så dör han – och hans misslyckade son börjar nysta i vem han var. Mer går inte avslöja om man vill kunna läsa boken – och det bör man göra! Ett läsäventyr – med intressant samhällsanalys inbyggd.

PS Såg Lukas Modyssons Mammut på dvd häromkvällen. Jag tycker att temat om globaliseringen och dess avigsidor är intressant. Men Moodysson är nästan glyttigt övertydlig. Tror Moodysson att åskådaren är helt korkad? Här finns två timmar att spara….DS