Dåliga trafikprognoser är sämre än inga alls?
Bilsamhället tappar mark skrev jag för några inlägg sen. Nu får vi ytterligare prov på detta i en granskning av Trafikverkets trafikprognoser de senaste 10 åren som Sveriges Radio gjort, och som presenterades idag i Dagens Eko.
De senaste 10 åren har tågresandet ökat med 56% vilket är dubbelt mot vad Trafikverket räknade med i prognoserna. När det gäller inrikesflyget räknade man med en ökning med 24%, men det blev istället en minskning med 6%. Och biltrafiken som man trodde skulle öka med nästan 30% mellan 1997-2010 ökade bara med 17%.
Varför har man då hamnat så fel i prognoserna? En av förklaringarna är att man räknat med för låga bensinpriser. Peak oil har inte funnits med i prognosmakarnas huvuden. Men också att bilen inte längre självklart för alla är det enda självklara valet. Vilket säker kommit som en överraskning hos prognosmakarna som ofta är produkter av bilsamhället och inte gärna vill tro på förändringar som skulle kunna ändra på detta.
Prognosverktygen i sig är alltså inte byggda för att hantera den sorts förändringar vi nu ser. De fungerar bäst när det handlar om små förändringar, som att det blir som idag fast lite mer. Och en modell blir aldrig bättre än det data vi matar in i den. Skit in skit ut. Stoppar vi in fleaktiga bensinpriser som räknar modellerna inte rätt. Vi behöver alltså bättre modeller och bättre indata – annars kan vi strunta i att göra några prognoser. För felaktiga prognoser leder till fel satsningar.
Konsekvenserna blir att stora satsningar görs på fel saker. Eftersom den helt överskuggande posten i de samhällsekonomiska beräkningarna, som görs inför valet att bygga ny infrastruktur, är ackumulerade tidsvinster, och dessa får man genom att multiplicera antalet resenärer med tidsvinsten, så får nya vägbyggen en allt för stor tyngd. Vi uppfyller därmed inte det transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.
I inslaget i Dagens Eko säger tf generaldirektör Lena Eriksson att hon inte tycker att det är konstigt att Trafikverket har haft så fel i sina prognoser. Det har ju hänt så mycket som tågbanor som varit fulla från början, och bensinpriser som blivit höga. Men det är ju sådant prognoserna ska visa och Trafikverket behöver alltså snarast specificera hur man ska korrigera framtida prognoser – både själva prognosmodellerna och de indata som matas in i dessa. Eller kanske sluta göra några om man inte lyckas bättre…..
I den senaste infrastrukturplanen för 2010-2021 har Trafikverket (eller dåvarande Vägverket m fl) fått mycket kritik för att man räknar med för låga bensinpriser i sina trafikprognoser, och med en alltför kraftig ökning av andelen elbilar som forskare och bilutvecklare tycker är allt för optimistisk.
Det tycks alltså som man fortsätter som vanligt, vilket ger en uppenbar risk att man inte justerar trafikprognoserna och verktygen för att lära sig av tidigare prognosresultat, och att vi också i fortsättningen får se trafikprognoser som t ex överskattar bilresandet. Och stödjer satsningar på fel färdmedel. Som vanligt.
PS. Redan 2008 fick jag siffror från Mats Améen på Skånetrafiken som visade utvecklingen. Se detta inlägg. Tack till Joanna på vårt Stockholmskontor som gjorde mig uppmärksam på nyheten idag. DS
En sak som förundrar mig som kommer från miljömodelleringshållet är varför man inte presenterar osäkerheter i modellresultaten. Med tanke på hur mycket som är osäkert både i modellstruktur, parametrar, indata och randvillkor borde ju detta göras. Det finns ju även massor med metoder för att ta hänsyn till dessa i själva modelleringarna.
Varför är inte detta standard inom trafikprognoser? Tycker man att det inte spelar roll, efterfrågas det inte eller är det bara lathet?
Det finns ju flera skäl att faktiskt göra det; dels får man ju bättre underlag att ta beslut på, dels är det ju ett sätt att vara ärlig och slippa denna typ av kritik när data kommer.
ASPO Sverige har kritiserat Trafikverkets prognoser när det gäller Förbifart Stockholm, Peak Oil finns inte med alls i deras önsketänkande för några prognoser är det inte detta kan man inte gör på 30 års sikt, då kan man bara göra scenarier. Vi har beskrivit några av dessa på vår hemsida.
http://www.asposverige.se/2010/05/trafikverkets-prognosmiss/
Mycket bra skrivet Christer! Tycker själv det är hårresande och helt oacceptabelt att det ska ta över tio år innan så grova prognosmissar kommuniceras. Det måste finnas rejäla systemfel antingen i hur man gör analyserna eller hur resultaten förmedlas. En objektiv granskning behövs för att klargöra om vi kan lita på prognoserna framöver.
Det här är ju verkligen intressant! Inte direkt några småmissar man gjort heller. Som du säger kan man verkligen ifrågasätta nyttan av att prognosticera överhuvudtaget när felen är så grova.
Regeringens planeringsdirektiv för senaste åtgärdsplaneringen, att 50 % av medlen skulle gå till väginvesteringar, blir i ljuset av detta än mer obegripligt; visste man inte om skillanden i utveckling gentemot prognoserna, eller är infrastrukturinvesteringar helt frånkopplade utvecklingen av resvanor?
Bilsamhället tappar kanske mark när vi pratar utvecklingen av befolkningens resmönster och resvanor, men det verkar finnas starka intressen bland (vissa) politiker och tjänstemän för att motverka detta.
Tack för en bra blogg!
/Fredrik