När är det bäst före? (och jag menar inte skidåkning)…
Vi slänger minst 25% av maten, visar olika undersökningar. Det handlar om att maten kasseras i alla olika delar av distributionskedjan, från odling/uppfödning, till hemma i köket. Mycket beror på att vi är bortskämda och inte vill köpa frukt som har en fläck osv.
I Sydsvenskan i helgen fanns ett intressant reportage om sopdykarna, som alltså plockar mat ut butikernas sopcontainers. Så här står det i artikeln:
Andreas Fondell, butikschef på Willys i Lund, har precis som flera andra mataffärer erfarenhet av att folk letar överbliven mat i containrarna utanför efter stängningsdags.
Han berättar att de slänger jättemycket mat och att stor del av den maten inte är dålig.– Kunden idag är väldigt kräsen, bröd ska ha bakats samma morgon även om bästföredatumet är om en vecka och bananer får inte ha en fläck. Dessutom ska hyllorna vara ständigt fulla och eftersom försäljningen är väldigt varierande så är det svårt att pricka in precis rätt mängd inköp av varor. Allt detta resulterar i att mat slängs, säger Andreas Fondell.
Det här är naturligtvis ett stort dilemma i vårt överflödssamhälle. All den energi som gått åt till all den mat som slängs innebär en stor miljöbelastning. Energin till gödningen av grödorna, till bränsle till skördetröskan och traktorn, lastbilen, kylan i kylrummet och hemma i dit kylskåp.Här finns mycket att göra.
Ett bra sätt är att sluta att storhandla. Undersökningar visar att den som storhandlar ofta kastar mer mat. man köper helt enkelt för stora förpackningar. Eller är det som på det nya Coop Forum som öppnat här i Lund – nästan alla extrapriser bygger på att du köper två eller tre förpackningar.
Men det som stör mig mest i reportaget från sopdykarna här i Lund är en bild som visar att maten slängs in en blandad container tillsammans med vanligt skräp. JAg förstår inte varför för hemma hos oss sorterar vi allt matavfall separat och det går sedan till att göra biogas med som ag kan driva min bil med. Varför affärerna då kastar matavfallet i de vanliga soporna kan jag inte förstå.
Länk:
Sopdykarna
Som det är idag väljer de flesta den förpackning som har senaste förpackningsdag även om dom skall gå direkt hem och laga till den.
Det finns inget ekonomiskt incitament att välja en förpackning med kortare datum.
Det slutar med att maten med äldre datum kastas eller att butikerna fuskar och märker om den. En del butiker ger 50% rabatt på mat med mycket kort datum men då känns det lite riskabelt.
Om butikerna i stället gav en glidande rabatt som var beroende av hur nära bästföredatumet man köper den skulle många kanske välja att köpa andra förpackningar än den med allra senaste förpackningsdatum. Rabatten borde lätt kunna fixas med modern IT. Då skulle man kunna minska kasserandet och kunderna kunde få billigare mat.
Kan det vara så enkelt att affärerna inte sorterar sina sopor av det enkla skälet att det inte är lönsamt rent ekonomiskt?
Det kan ju tyckas märkligt med tanke på att maten både kan ge biogas och kompostjord. Kanske överstiger arbetskostnaden värdet av energin. Kanske är det ren slentrian av butikerna. Grön skatteväxling och mer differentierade sopavgifter skulle säkert öka intresset för sortering.
Visst är det tokigt, med tanke på potentialen i detta organiska avfall. Prismekanismen lär lösa det på sikt, eftersom detta avfall håller på att bli en handelsvara, men visst är det trist att det är detta som krävs…
Visst är det bra att ta hand om avfallet jämfört med att inte göra det men det blir ohyggligt låg EROEI för biogas tillverkad av kasserad mat. Det primära måste vara att det inte kasseras mat.
Jag håller med dig Björn. Det är antagligen ekonomin som är problemet även där. Det kräver utrymme och tid att märka om varorna.
Det finns dock goda exempel där man lagar lunch av de råvaror som är svårare att sälja i butiken.
En del av problemet är den syn som bl.a. Björn Gustafsson här ovan verkar ha: att man tror att ”bäst före” betyder ”giftigt efter”. Det är bara om man tror att varan måste kasseras på angivet datum som det blir ”riskabelt” att köpa något med kort datum.
Köttfärs är väl den enda produkten som inte märks med ”bäst före” utan i stället ”sista förbrukningsdag” eftersom varan faktiskt kan bli hälsovådlig snabbt utan att det märks på utseende, smak eller lukt. Annars gäller en gammal, god tumregel: ät inte mat som har blivit äcklig. Oavsett datummärkningen.
Anders Noren missförstår mig eller kan inte läsa. Jag tror inte att maten blir ”giftig efter”. Jag ville bara försöka beskriva en mekanism där mat blir bortvald för att den har nån dags äldre datum än de allra färskaste. Vilket slutar med att den kasseras. Läs om, läs rätt.
Bjorn/Björn: Det hade förstås underlättat om du hade skrivit vem denna ”man” är som tycker att det är ”riskabelt” att köpa mat med kort datum. När jag beskriver förkastliga beteenden brukar jag vara tydlig med att jag inte står för dem.
Icke desto mindre är det många som verkligen tror att ”bäst före” betyder ”giftigt efter” och att maten måste kasseras på angivet datum, vilket i sin tur leder till att om butikerna säljer mat med kort datum uppfattas det som att de säljer potentiellt giftig mat, vilket i sin tur är negativt för butikens rykte. Vem vill gå och handla giftmat i giftbutiken?
Förr har jag för mig att det brukade stå på mjölkpaketen något i stil med att ”rätt förvarad håller sig mjölken upp till en vecka efter bäst före-datumet”. Det är nog sådan handfast konsumentupplysning som behövs för att ”man” inte ska tro att maten blir dålig så fort klockan slagit midnatt utan i stället lita på sina egna smak-, lukt- och synsinnen.
(Ägg i kylskåp håller sig f.ö. i flera månader efter att bäst före-datumet passerats. I praktiken gäller datummärkningen förvaring i rumstemperatur! Dessutom är de ägg som säljs som ”färska” i själva verket redan ett par veckor gamla, ty pinfärska ägg går inte att skala efter kokning. Men vem vet sådant som inte har bekanta som vuxit upp på en hönsfarm?)