Är Sverige sämst på satsningar på järnväg?
Igår blev jag filmad för en intervju som skall finnas med i Hallandsåstunnelns nya informationsfilm. Jag fick svara på frågor om hur transporterna kommer att utvecklas framöver, vilken roll järnvägen kommer att spela, om varför utbyggnaden av Västkustbanan är viktig osv. Allt medan tågen på Lunds central rullade förbi i bakgrunden.
Och det är ju inte så svårt: Transportvolymerna kommer att öka om vi skall tro den nationella planen som Trafikverket tagit fram. Det enda som möjligen kan stoppa denna utveckling är en kraftig recession, eller mycket höga oljepriser. Båda dessa scenarier är tänkbara, men ingen vet om och när. Att energin blir dyrare kan vi räkna med, dock vet vi inte hur snabbt.
Att vi skulle få en politik som styr mot minskade transporter, som forskarna säger behövs för att skapa det hållbar transportsystemet, är mindre troligt. Fortfarande sitter de flesta politiker fast i rörlighetsfällan: rörlighet är lika med utveckling – när det istället handlar om tillgänglighet.
Järnvägens roll då? Ja den kommer att bli större och större, om vi skall transportera oss mer hållbart. Men då krävs det att Sverige lämnar bottenligan när det gäller satsningar. Fackförbundet SEKO visade i förrgår med sin nya rapport att Sverige är bland de Europeiska länder som satsar minst på järnvägen, jämfört med landets BNP. SEKO pratar ju i egen sak naturligtvis, och jämförelserna är inte helt enkla att göra. Om man tittar i rapporten ser man att det är de mindre utvecklade länderna i Europa som satsar mest, Rumänien, Slovenien, Litauen, Bulgarien osv. Att Luxemburg finns bland dessa är nog mest en kuriositet, det ryms inte så många mil järnväg där.
Frankrike, som har ett väl utbyggt järnvägsnät med hög standard, och riktiga snabbtåg, satsar den studerade perioden 2007-2013 ännu mindre per invånare än Sverige. Kanske är nätet tillräckligt utbyggt där? Spanien däremot ca 50% mer än Sverige.
När det gäller underhåll tycks siffrorna lite tydligare. Sverige är det land som satsar minst på underhåll per kilometer järnväg. Och alla som reser tåg i Sverige känner ju instinktivt att det stämmer.
Hur är det då med stora satsningar som tunneln genom Hallandsåsen? Är de vettiga samhällsekonomiskt? Det är ju en svår fråga, men om vi bortser från debaclet med problemet att ta sig genom det dåliga berget, skandalen med Roca Gil etc, så kan nog svaret bli ja, om man förmår se hela bilden. Det är inte enkelt att räkna hem denna gigantiska investering på de tidsvinster som tågen gör på kort sikt, men tunneln möjliggör väsentligt fler tåg per dag, vilket kommer att öka resandet, det blir betydligt bättre plats för godståg, risken för störningar blir mindre osv. Och tunneln skall förhoppningsvis kunna användas lääänge.
Och att åsen innebär en väsentlig barriär kan vi se i ett jobb vi gör för Hallandstrafiken. Om man ser på hur stor pendligen är mellan Halmstad och Varberg, med hur den är mellan Halmstad och Helsingborg, som ligger på ungefär samma avstånd, är det en mycket stor skillnad. Resandet över åsen är kanske bara en tiondel av resandet från Halmstad och norrut.
Så visst kan järnvägssatsning av storformat vara viktiga – men fört en rejäl satsning på underhållet tack!
Hej Christer!
Spännande, intressant och tankvärd blogg du för.
Är ett inte ett annat problem med underhållet att det är svårt att komma till att underhålla i och med den kraftiga ökning i trafik som varit under den senaste tiden på järnväg. På sätt och vis behövs alltså parallellt en kraftig utbyggnad göras, för att få ett mer robust (!) järnvägsnät.
Mvh
John