Hållbara småstäder är inte det lättaste

Sitter på tåget hem från Kumla. Där har jag varit och pratat och hållit i diskussioner om hur de skall kunna få till en bra och hållbar trafikstrategi. Och det är inte så enkelt som man kan tro. Små orter som Kumla, med lite över 20.000 invånare i kommunen, har ofta svårt att diskutera sådant som innebär någon form av ändring i synen på bilen som det viktigaste färdmedlet. Man har ofta inte några stora trafikproblem, även om just Kumla diskuterar trängseln på den norra infarten. Den finns nog till några minuter på morgonen när alla kastar sig i sina bilar för att pendla till Örebro.

Kumla är trots sin närhet till Örebro i den lyckliga sitsen att staden växer. Och det har den, fick jag lära mig idag, gjort i hög grad för att man kunnat erbjuda stora villatomter på minst tusen kvadratmeter.

Idag mötte jag ett gäng kompetenta tjänstemän som både vill och kan, och förstår att framtiden kanske inte alltid är en rak förlängning av hur det varit tidigare. Mitt koncept med föredraget ”Sov inte under revolutionen” gick bra hem, och vi hade en intressant diskussion om vad detta skulle kunna innebära för framtidens trafik i Kumla. Varken när det gäller klimat eller miljö har ju småstäder annorlunda framtid än de stora städerna. Skall man satsa på att vara mycket biltillgänglig, i motsats till Örebro? Eller skall man bejaka den närhet som finns till centrum och utveckla cykeltrafiken?

Jag känner igen situationen från min uppväxtstad Eslöv. Som är ungefär lika stor, och ligger på liknande sätt nära andra stora städer. Fast någonting har hänt sen den tid när jag gick i skolan där. Jag cyklade alltid till skolan, både när det var ganska nära, som i grundskolan, och när det var två kilometer som i gymnasiet. Idag klagar alla kommuner, både de mindre och större, över trafikkaos vid skolorna. Och det har blivit mycket värre sen det fria skolvalet infördes. Vi kör våra barn till skolan för att de inte skall bli påkörda av andra som kör sina barn till skolan.

 
Och parkeringsfrågan är alltid svårare i mindre städer. Varför skall man ta betalt för parkeringen, när det inte är någon direkt platsbrist, och när man vill ha den gratis för att ha någon chans att konkurrera med externhandeln i omgivande orter som Örebro? Det är alltid enklare att diskutera parkeringsavgifter, att ta plats från bilarna och ge till bussar och cyklar, när det är trängsel. Så hur gör man då som tjänsteman i den lilla kommunen om man vill försöka gå i mer hållbar riktning?

I Kumla tycker jag man skall lyfta fram fina småstadsinnerstan. Och jobba med att få den att leva ännu mer som en viktig mötes- och handelsplats. Det är ju cykelavstånd från hela staden. Och jag tror inte man behöver bygga nya körfält på norra infarten så att biltrafiken får ännu större försprång framför kollektivtrafiken. Jag tror det räcker gott med att tweaka systemet med små förbättringar, så den kvartslånga ”trängseln” försvinner. Och lägga pengarna man sparar på att kollektivtrafiken en ärlig chans.

Och så tycker jag att Kumla skall ta sloganen ”Den fängslande staden”….

4 kommentarer
  1. Contextel
    Contextel says:

    Svårt att ändra synen på bilen ja, det är just det. Jag tycker personligen bilism är ett fantastiskt frihetskoncept men självklart omöjligt som det implementeras idag. Däremot brinner jag för en snabb omställning mot elbilism, hyrkoncept, optimerade ekosystem, fossilfria korridorer m.m. Bevara bilismen istället för att förneka den men gör det hållbart fort. För det går.
    Anders Borgström

    http://www.blogger.com/profile/16660319298329416256

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.