Därför är det bra att fler vill rädda världen och göra bra affärer
Sitter på tåget hem efter en den andra av mina hektiska septemberveckor. Förra veckan var det föredrag på Tylösandseminariet och Kommunaltekniska föreningen, och så ledde jag ett samtal på Arkitekturfilmsfestival med producenten för BikesvsCars. Margrete Janstad. Dessutom hann jag med ett intressant lunchmöte med Johan Wester.
Den här veckan var det Trivectors kick-off i Stenungsbaden i två dagar, där jag som VD höll i en inledning med temat, som också är vår mission: ”Rädda världen och göra bra affärer”. I går och idag modererade jag två seminarier i Göteborg och Stockholm med vårt nätverk Urban Innovation Lab kring sociala investeringar och så slutligen föredrag på Energikommissionen.
De här två veckorna har jag träffat en massa intressant folk. Massor av beslutsfattare på olika nivåer, några kändisar som komikern Johan Wester (som är mycket kunnig och intresserad av stadsutveckling), förra språkröret Maria Wetterstrand (duktig och klok) och idag energiminister Ibrahim Baylan (som i fall hälsade och sa ”Tjena”, fast fan vet om han var kvar när jag pratade…). Plus naturligtvis massor av andra spännande människor.
Men frågan är om inte den mest spännande var Mikael Ahlström, riskkapitalist som satsade och köpte miljonprogramsområdet Alby. Han medverkade idag på Urban Innovation Labs seminarium: ”Kan sociala investeringar vara både företagsekonomiskt lönsamma och utveckla staden?”
Mikael har en lång bakgrund som företagsledare i stora bolag, i USA och Sverige, men också en hel del ideellt arbete som Charity Rating. Han berättade mycket inlevelsefullt om processen när han via sitt fastighetsbolag (ett gammalt familjeföretag han köpt tillbaka) köpte miljonprogramsområdet på Albyberget av det kommunala bostadsbolaget. Det bildades motståndsgrupper, men idag efter ett stort och gediget arbete med samråd, och många sociala insatser, är området mycket populärt. De boende trivs, och bolaget går bra. Mikael praoade bl a en dag som städare för att få koll på läget, och det har hållits mängder med möten. Man avsätter minst en miljon till sociala projekt varje år.
I våra seminarier i Malmö, Göteborg och Stockholm, om sociala investeringar har också Camilla Backström från Mötesplats social innovation medverkat, liksom Emelie Goodall, som jobbar på Bridges Ventures i London, kanske den mest avancerade riskkapitalisten som finns när det gäller sociala investeringar.
Så det händer positiva saker när det gäller hållbarhet, trots allt. Och att det finns fler företag än Trivector som gillar idéen ”Rädda världen och göra bra affärer” gläder mig. För idag måste vi alla hjälpas åt att rädda världen, och då är företagen en mycket viktig del av detta arbete. Men ett företag måste också göra bra affärer. För att finnas kvar, för att att kunna ta ett ansvar för anställda, för miljö och hållbarhet och på så sätt vara det goda, attraktiva företaget. Då lockar man såväl anställda som kunder, vilket gör det möjlighet att rädda välden och göra bra affärer ännu mer.
Det handlar om rollfördelning. Vi som jobbar ideellt måste begripa att dom som jobbar för pengar (som företagare eller som anställda i stat och kommun) aldrig kan gå före, men stundom kan utnyttja utrymme som skapas av dom som arbetar gratis. Vi rörelseaktivister måste sluta lita på att andra ska göra vårt jobb – och när vi har lärt oss det kommer det att finnas rikliga möjligheter att rädda världen och tjäna pengar samtidigt.
Kanske inte lika rikliga som det finns att fördärva världen och tjäna pengar på det, dock. Men den som går före har ju större möjligheter att utnyttja en konjunktur än den som kommer in på en överfull marknad….
Jo, samarbetet mellan ideella organisationer och näringsliv är mycket väsentligt i arbetet med sociala investeringar. Men man brukar säga att det är enklare att ”socialise the commercial, than to commercialise the social”.
Det håller jag med om, att kommersialisera sociala rörelser är förfärligt destruktivt. Det är bättre att hålla på arbetsfördelningen.