Elsparkcyklar – vi saknar kunskap

I januari skrev jag blogginlägget om de stora förändringar som nu kommer i vårt transportsystem. Många nya aktörer kommer in i systemet, utan att samhället kan styra utvecklingen.

Då fanns det två aktörer med elscootrar/elsparkcyklar: VOI och Lime. Nu har det tillkommit minst tre andra aktörer. Och diskussionen om detta färdmedel går het. Det är tre frågor som diskuteras mest: att elsparkcyklarna ligger slängda och parkeras hur som helst, trafiksäkerheten och hållbarheten.

Väldigt få använder hjälm när man använder elsparkcyklarna och för någon vecka sedan avled en man i Helsingborg när han krockade med en bil. Men statistiken visar inte på så många olyckor, fast man pratar om att det kan finnas ett mörkertal, bl a beroende på att elsparkcykel inte finns som ett alternativ när sjukhusen skall klassificera.

Minst lika omdiskuterat är hållbarheten för fordonen. Många artiklar har talat om att livslängden på elsparkcyklarna ligger på 1-3 månader. Vilket inte bara är ett miljömässigt hållbarhetsproblem, utan även ett ekonomiskt. Svenska VOI jobbar nu hårt på att få till nya versioner som skall hålla i år istället för månader.

Och när det gäller problemet med att elsparkcyklarna som parkeras på olämpliga ställen, har man börjat arbeta med att styra detta på olika sätt. I den avsiktsförklaring som Stockholm tagit fram, och som undertecknats av de olika elsparkcykelleverantörerna finns tre former av styrning.

Den första är no-go-zoner. Det innebär att med hjälp av geofencing, elektroniska staket, kan man göra så att man inte kan parkera elsparkcykeln i zonen, eftersom den då fortsätter att ticka pengar. Det andra är hot spots. Det är zoner som om du parkerar där så får du istället rabatt. Och den tredje formen av styrning är zoner där elsparkcykeln inte går att köra mer än i en viss hastighet. Det handlar oftast om gågator, där hastigheten får vara högst 6 km/h.

Vi behöver mer kunskap om elsparkcyklarna. För egen del tycker jag det skulle vara mycket intressant att få kunskap om vilka resor som elsparkcyklarna ersätter. Den enda kända utvärdering som gjorts är i Pittsburg. Där visade studien att 30% av resorna annars skulle gjorts med bil. Frågan är hur motsvarande siffror ser ut i Sverige. Ersätter elsparkscyklarna gång, cykel och kollektivtrafik i stor utsträckning så är det inte lika positivt.

Det händer alltså mycket just nu med alla nya mobilitetstjänster. Och kommunerna behöver hitta sätt att arbeta med detta. På Trivector har vi just levererat en form av handbok för detta till SKL, Sveriges kommuner och landsting. I den föreslår vi att ett arbetssätt med en plattform för styrning av, och samverkan kring, digitalisering av transportsystemet. Mer om detta när SKL publicerat rapporten.