Det går som tåget – eller?

Åker du tåg? Brukar du bli frustrerad över hur ofta tågen är försenade? Känns det som att det bara tycks bli värre och värre?

Elfel, växelfel, nedfallen kontaktledning, sabotage, spårspring, fel på tåget etc. Det tycks finnas en aldrig sinande mängd olika orsaker till förseningarna.

Nu har jag försökt läsa statistiken om tågförseningar, som finns på Trafikverkets och Trafikanalys hemsidor. Och ja, det har inte blivit bättre i alla fall.

Men det skiljer mellan lokaltåg, regionaltåg och långdistanståg. För år 2018 (siffrorna inom parentes 2013) var det 93% (94%) av lokaltågen kom högst 5 min efter tidtabell. För regionaltågen var siffran 85% (87), och för långdistanstågen 72% (78).

88% av alla persontåg kommer inom fem minuter efter tidtabellen. Sett bara till tågen som anlänt efter tidtabell har de i genomsnitt varit tio minuter sena.

I min värld är ingen av siffrorna acceptabel. Och för långdistanstågen, som jag ofta åker, är det ju riktigt illa. Lägst punktlighet för en enskild dag under 2018 hade tisdag 27 februari. Av de 3 142 planerade persontågen denna dag ankom 2 017 till slutstationen i rätt tid. Punktlighetsresultatet denna dag var alltså 64,2 procent.

Ser man på hur utvecklingen varit kan man konstatera att alla former av tåg blivit sämre, och att långdistanstågen är värst. Att nästan 30% av tågen inte kommer i tid känns ju inte alls bra. Det känns förvånande att tågen är så fulla som det oftast är.

Sen har jag försökt förstå vad som ingår i statistiken. Mina tågkunniga medarbetare har sagt att de inställda tågen inte ingår i förseningsstatistiken. Så då skulle ju siffrorna vara ännu sämre.
Så jag försöker läsa vad man skriver. Så här står det:

I det punktlighetsmått (STM) Sammanvägt tillförlitlighetsmått, som Trafikverket mäter punktligheten efter, så ingår akut inställda tåg i punktlighetsstatistiken. Detta innebär att tåg som ställs in senast dygnet innan avgång räknas som ett försenat tåg.

Jag förstår faktiskt inte vad som menas. Akut inställda är ett tåg som ställs in senast ett dygn innan det skulle gå? Men de som ställs in under sista dygnet? De är alltså inte med i statistiken?
Det finns ett diagram över inställda persontåg. Men vilka som ingår i det diagrammet är alltså inte solklart. Men 2013 var siffran 1,30% medan den under 2018 var 2,02%.

En sak som jag själv upplevt ökat drastiskt är spårspring. Och detta trots alla de mil med staket längs spåren som Trafikverket satt upp de senaste tio åren. Och min upplevelse verkar stämma. Antalet förseningstimmar per dygn under 2018, som beror på spårspring var 8,2. Men 2013 var motsvarande siffra bara 2,5.

När det gäller spårspring så har man försökt ändra på rutinerna. Istället för att alltid stanna, och invänta polis, så krypkör man ibland förbi. Jag gissar att i 99% av fallen så är inga spårspringare kvar när polisen kommit, så det verkar klokt.

Och slutligen så måste jag berätta en historia om nedfallna kontaktledningar. På en av de studieresor som vi brukar ordna för kunder besökte man det schweiziska järnvägsbolaget SBB. En av deltagarna räckte då upp handen och frågade:

– Hur gör ni när kontaktledningarna faller ner?

Den schweiziske tjänstemannen tittade förundrat på den som ställt frågan.

– Kontaktledningar? De faller väl aldrig ner? Man byter dem i god tid, och håller strömavtagarna på loken i gott skick.

Tittar man på statistik om de schweiziska tågen, och använder samma 5 min försening som ok, så är 97,8% av alla tåg i tid. Det är alltså ca tio procentenheter bättre än i Sverige.

Tittar man på alla tåg som kommit max 3 min försent så är siffran 92,1%. Alltså fyra procentenheter bättre än Sveriges 5-minuterssiffra.

Kanske finns det något vi kan lära från Schweiz.

Dela med dina vänner:










Submit
7 kommentarer
  1. Anders Björk
    Anders Björk says:

    Undrar vad regionalbussar och långlinjebussarna ligger på? Har svårt att tänka mig det är så långa siffror som för järnvägen. Det är svårt förstå i så fall varför vi accepterar dessa skillnader. Det borde vara mer konkurrensneutralt mellan trafikslagen. Speciellt när samma myndighet ansvarar både för väg och järnväg.

    Svara
  2. Linus Eriksson
    Linus Eriksson says:

    Robusthet klaras inte utan mer och oberoende kapacitet. Ett signalfel idag slår ut båda spåren på stambanan. Ingen annan infrastruktur byggs så idag. Redundans och oberoende är grundförutsättningar för trygg försörjning oavsett om det är tågtrafik, datatrafik eller elförsörjning

    Svara
  3. Anders Norén
    Anders Norén says:

    ”Jag förstår faktiskt inte vad som menas. Akut inställda är ett tåg som ställs in senast ett dygn innan det skulle gå? Men de som ställs in under sista dygnet? De är alltså inte med i statistiken?”

    Min tolkning är att tåg som ställs in inom 24 timmar från avgång räknas som försenade (”akut inställning”), medan tåg som ställs in mer än 24 timmar innan avgång inte räknas (betraktas som planerad inställning, kanske?).

    Svara
  4. Wilhelm Ast
    Wilhelm Ast says:

    Är det fortfarande så att distanstågen/SJ. Endast mäter från start till slutstation? Ett sätt att mäta som ingen annan tillämpar?

    Svara
  5. Britt-Marie Olsson
    Britt-Marie Olsson says:

    Att resa med tåg som färdmedel blir alltmer populärt sett till antal resenärer. Så att ha förmånen att få jobba med att försöka förbättra järnvägens förutsättningar för en ökad robusthet och punktlighet är utmaning, men också ett väldigt fascinerade jobb. Volymen trafik och antalet banarbeten ökar, vilket självklart är positivt i längden. I ett något kortare perspektiv innebär det dock att systemet blir mer skört vid störningar. Effekterna av de punktlighetsförbättrande åtgärder vi genomfört sedan 2013, då det branschgemensamma initiativet TTT, Tillsammans för tåg i tid, startade har ”ätits upp” av att kapaciteten har minskat i form av fler tåg och banarbeten. Utan det branschgemensamma punktlighetsarbetet hade vi inte kunnat behålla den nivå vi haft och har. Men vi är självklart inte nöjda utan gnetandet med att förbättra punktlighet fortsätter och fortsätter…
    Läs gärna mer om detta på Trafikverkets hemsida:

    https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/trafikinformation/punktlighet-i-tagtrafiken/Tillsammans-for-tag-i-tid/

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.